323 / 401
6 4 8
S J Ä T T E B O K E N
1659 . själfständ ighet, hv ilket ock vunnit hela
O ak tad t kard ina lens alla försäkringar 1659.
världens erkännande. S lu tligen g å fvo de så g o fransmännen m ed m isstänk samm a
dock tillkänna, att därest fred mellan blickar på vän skap en m ellan S v e r ig e och
de två nord iska rikena komm e till stånd, Eng land , hvilken d e fruk tade sku lle ut-
sku lle de icke underlåta n ågo t, som kunde mynna i en närmare a llian s, sy ftand e på
befordra återupprattandet a f vän skapen en deln ing a f D anm ark m ellan S v e r ig e
mellan S v e r ig e och republiken.
och Eng land , hvarefter ho lländarne sku lle
Emellertid , oak tad t gen era lsta terna för- dragas 0 fver på d e s sa m ak ters sida. Om
ordnat komm issarier för en samm ankom st denna plan ly ck ad e s, sku lle d e s sa tre
med C oye t, ville de icke ingå på några under- sta ter, om de h ö lle tillsamm an s, blifva
handlingar om en allians utan hänskö to ö fverläg sna alla k a to lska . Em eller tid lof-
denna sak till sina sändebud i Danmark , vad e fransmännen a tt använda alla sina
Men då kort därefter konungen s död inträf- krafter för ett o b r o ttslig t upprå tthållande
fade, to g o sakerna en helt annan vändn ing.
a f freden i T y sk land .
Forhållandet
§ 64 . Fastän fransmännen under ko-
§ 65 . D å k onun g en ick e h ad e rätt
Björnklous
mellan
nungens alla svårigheter undandrogo förtroende till en g e lsm än n en och då hol-
beskukmng
Sverige och
.
,
,
„ .
r
. .
till
Frankrike.
“ onom sin hjälp, underläto de likväl ländarne ailtjäm t iramhärdade 1 sitt tro ts,
frankrike.
icke att framhålla de tjänster de g jort an såg han k lok t att i sy fte a tt vinna en
9 augusti.
Sv erig e. Mazarin lät helt öppet förkunna, närmare an slu tn ing från F rank rik es sida
att det var på konungen s a f Frankrike till d etta land sk icka B jörnk lou , som hit-
uppmaning, som den en g e lsk a flottan vid tilis uppehållit s ig i Frankfurt. B jörnk lou
förra årets slut afsändts till Öresund, hade order att r ed o g ö r a för den nuva-
Därtill hade engelsm ännenn bekväm a t rande stä lln ingen i T y sk lan d , a tt fram-
sig först efter allvarliga påtryckn ingar hålla, huru fö g a ö sterrikarn e r e sp ek terad e
från konungen a f Frankrike, och först artiklarne i w e stfa liska freden , hv ilka pla-
efter sedan denne n ödga ts offra b e tyd lig a ner de förehade, huru d e upp träd t icke
penn ingbelopp för att genomdrifva saken . a llenast från p o lsk a k r ig e ts början utan
D e s s a ätgärder hade a f Frankrike och om edelbart efter freden i M ün ster och
England vid tag its endast i sy fte att för- huru f de bedrifvit h em lig a stäm p lingar
hindra S v e r ig e s fu llkom liga undertryc- n io t konungen , angrip it honom u tom riket
kande gennm d ess m äk tigefiend er. Frans- och nu äfven anfallit h onom i T y sk land ,
männen hoppades kunna bringa saken Beträffande den nuvarande stä lln in gen
därhän, att Rosk ildefreden b lefve be- sku lle B jörnk lou g ö r a tyd lig t, huru skad-
kräftad och förväntade Mazarin, att ko- lig t det b le fv e för k onu n g en sävä l som
nungen a f S v e r ig e äfven sku lle beiin- för d et g em en samm a b ä sta , om han g e
nas villig därtill. D en franske gesan - nom en separatfred tv in g ad e s a tt b e
ten i London hade ock så, så snart han gifva s ig bort från Danm ark , innan han
erfarit flottans a fseg lin g till Sundet, för komm it till förlikn ing m ed sina ö frige
det holländska sändebudet framställt för- hender, hvilka till D anm ark s formån grip it
slag , att holländarne gem en sam t med frans- till vapen m o t honom . Han kunde näm-
männen och engelsm ännen sku lle b em öda ligen hvarken sp littra sina krafter eller
sig att ävägabringa forson ing mellan de ensam företaga n ågo t. V idare sku lle
nord iske konungarne. D e an tydde också, B jörnklou spörja Mazarin, hvad Frank-
att kurfursten a f Brandenburg äfven ön- rike ämnade fö r e ta g a inför Ö ster rik e s
skade förlikning med konungen , under tro tsig a upp trädande under T y s k a R ik e ts
förutsättn ing att de ville garantera, att förvirrade förhällanden, och anföra vägan -
konungen icke skulle utkräfva någon de skäl för en fredsgaran ti, som vo re
hämnd på honom . Och Polen vo re icke till Frankrikes sävä l som till h eia Euro-
mindre b en äg et för fred, hvilket frans- pas fördel, sam t uppmana Frankrike att
männen tillrädde konungen att g å in på, rädda freden i T y sk land , hvartill det
då S v e r ig e därefter icke sku lle hafva tillförene så kraftigt b idragit. O ch då
några flere fiender än kejsaren.
efter slutad fred m ed Span ien m y ck e t