Previous Page  325 / 401 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 325 / 401 Next Page
Page Background

650

S J Ä T T E B O K E N

1659. nungen a f Frankrike alla sina sändebud underkastad t, huruvida d enna sk rifvelse 1659.

att ännu verksammare an förut stöd ja var understruken eller äk ta.

S v er ig e , som förlorat en så utmärkt ko-

§ 67 . S ed an de k e js e r lig e g jo r t e tt

De kejserliges

nung, hvars son han v ille g ifva b ev is fruk tlöst anfall på F y n och då de icke

på den stora vänskap , som förbundit v å g ad e lita på den h o lländ sk a flottans

honom med hans h ö g e fader. O ch tili hjälp, b e g a g n a d e de en annan u tv ä g för

S v e r ig e s stander riktade han en upp- att formå sv en sk a rn e a tt lämna Danm ark ,

maning att nu uppträda med samma fast- i det att de g in g o tili anfall m o t Pomm ern ,

het som efter G u sta f A do lfs död. V idare K ejsaren in såg , att en erö frin g a f Fyn

ho tade han de T hou att rappelera honom , icke sku lle ly ck a s, med m indre svenskar-

om denna längre uppträdde på det satt, nes härstyrka dar b le fv e m inskad . D å ett

som gifvit C o y e t an ledn ing tili k lago anfall på Pomm ern v a r e n öpp en kränkn ing

mål. D e T hou började då tala i en a f w estfa liska freden , m å ste någon före-

annan tonart, och holländarne slu tade vändn ing för an fallet g ifv a s och man lät

upp med att yrka på Bröm sebro fredens därför utsprida, a tt re g e r in g en i G lückstad t

uppratthållande, som danskarne sök te ho s kejsaren hade anhållit om sk ydd m ot

genomdrifva.

sven sk arn es iien tligh e ter , tro ts a tt sagd a

Kejsaren var fortfarande fö g a b en ag en reg er in g vägra t an taga anbud et om neu-

för fred, men Colberts bem ödanden , un- tralitet. T ill kurfursten a f Mainz och andra

derstödda a f kurfurstarne a f Mainz och riksständer aflätos sk rifv elser a f innehåll,

Köln, b rag te det därhän, att äfven han att konun gen läm nat fo r sla g e t om fred

slu tligen förklarade sig böjd för fred och med Po len utan a fse en d e , och a tt kejsaren

för att sven skarnes rättigheter i T y sk - fö r e to g infallet i Pomm ern end a st för att

land skulle lämnas okränkta. E fter denna tv inga konun gen tili fred och ick e för att

deklaration reste Colbert tili D an zig för dar ta g a några p la tser i b e sittn in g . D enn a

att påskynda freden med Polen . Medan skrifvelse sk ickad es a f kurfursten a f Pfalz

man var sy s s e lsa tt därmed, ingick under- tili konungen , som g rund lig t och ingåend e

rä ttelse, att holländarne lag t b e sla g på vederlade den. K ejsaren h ad e o ck så fram-

några sven ska fartyg, hvilket föranledde kasta t den b e sk y lln in g en , a tt man vela t

en skarp och hotfull pro test från konung- u te stän ga h onom från förhand lingarna i

en a f Frankrike som på samma g ån g Danmark , ehuru han ick e kunnat vara i

förklarade, att han icke skulle ö fverg ifva okunn igh et om P ia a gk on ser ten s bestäm -

S v erige. H elt öppet u ttalade sig de T hou m elser, hvilka a f konun gen ick e g odk än ts.

på enahanda sätt, men ensk ildt an tydde A lld e les som om de fö r eb rag ta förevänd-

han för sina vänner, att konungen s a f ningarna varit tillräck liga och som om hans

Frankrike skrifvelse endast var tillkom - foretag sk edd e i T y s k a R ik e ts namn,

men för att rädda sk en et och fram tvingad kallade han sina trupper en riksarm é,

a f Björnklous obehärskade uppträdande. stämp lade konungen så som rik sfiende och

I själfva verket voro konungen och Ma- förklarade alla, som v o ro i sv en sk krigs-

zarin icke alls S v e r ig e b evågn e , hvars tjänst, fågelfrie.

mak tutvidgning de icke kunde tillåta.

D e allierades trupper d r o g o s nu från

Underrättad om detta tilltag a f de Jylland och H o lste in , dar end a st Q ua st

Thou , b ek lagad e sig Björnklou däröfver, kvarlämnades m ed fyra k e jse r lig a och

hvilket åsamkade det franska sändebudet lika m ånga brandenburg iska reg em en ten

en skarp tillrättavisning. Men de T hou tillika med n å g o t p o lsk t m anskap . V id

förevisade sina vänner en annan skrif- fram tågandet p lundrades land tom rådet i

ve lse från Mazarin, hvaruti bland annat trakten a f W ism ar och N euk lo ster . Mar-

stod , att de Thou icke behöfde fästa derfelt, som var komm endan t i W ism ar

sig vid tillrättavisning en , och att sven - och som hade k onun g en s order a tt icke

skarne kunde aldrig förnöjas. Ehuru företaga n å g o t m o t de allierade, fick då

dylikt tillvägagäng ssä tt icke var stridande befalln ing att gö ra dem all skada han

m ot kardinalens karaktär, var det tvifvel kunde.