S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J A T T E B O K E N

1659 krigsfolk utan tv ifvel m å ste a ftackas, sku lle

han sök a formå fransm ännen a tt stä lla

några tu sen man tili k onu n g en s förfo-

gande sam t låmna S v e r ig e sub sid ier. Om

han m arkte, a tt fransmännen ställcle

sig g yn n sam t g e n tem o t d e tta for slag ,

skulle han afslu ta en ny allians på g rund 

val a f den gam la . Men om de ick e sy n te s

b en ägne därför nu, sku lle han å tm in ston e

söka u tverka sub sid ier och formå frans

männen a tt förhindra e tt anfall på härtig-

döm et Brem en , h v ilk et d e lätt sku lle

kunna g ö r a m ed s töd a f R hen förbundet.

Han sku lle o ck så uppb juda all sin för-

m åga för att vinna fransm ännens g illand e

a f C o y e ts förehafvanden i H o lland sam t

för att skilja ho lländarne från Danm ark .

Men om de ick e kunde form ås därtill,

skulle han s e till, att de far tyg , som

under sv en sk fla g g a k ry ssad e på ha fvet,

m åtte få reträtt i franska hamnar. Om

fransmännen v ille b e tin g a s ig några for

måner och friheter i D anm ark , sku lle

Björnklou därutinnan tillm o te sg å dem ,

så lång t som d etta lä te s ig g ö ra m ed

hänsyn till allmän välfärd. O ch vidare,

då fransmännen lo fva t a tt under alla för-

hållanden verka för upprä tthä llandet a f

w estfaliska freden och g en om e tt infall

i E lsa ss och S chw ab en tv in g a kejsaren

till en d iversion , och då d e s sa lö ften

ännu icke infriats, sku lle han anhålla om

tre tusen fo tkn ek tar och kon tan ta pen-

ningar för värfningar sam t s lu tlig en sök a

formå fransmännen a tt h e tsa p falzgrefven

a f N eubu rg m o t B randenburg.

Bjomklous

§ 66 . V id sin ankom st till franska

^ningar'

^o fvet ^ann B jörnk lou konun gen a f Frank-

rike gan sk a vän lig t stämd m o t S v e r ig e .

T ill de T h ou i H a a g sävä l som till de

Lumbres i P o len hade order g ifv its, som

voro för S v e r ig e gynn samm a , och fö r ty sk a

riksständerna hade tillkännagifvits, a tt

konungariket Frankrike alltid sku lle be-

vaka S v e r ig e s rätt en lig t w e stfa liska fre

den. D e ssu tom hade vid fred sslu tet mellan

Frankrike och Span ien d e ssa m ak ter kom -

mit öfveren s om a tt sök a ävägab ringa

fred mellan de nord iska rikena. C o lb ert

hade o ck så sänd ts till W ien m ed upp-

man ing till kejsaren a tt slu ta fred och

med h o t om krig, därest han icke ly ss-

nade till uppm an ingen , hvarjam te Colbert 1659.

sku lle förklara, att fransmännen i señare

fallet sku lle sända sven skarn e fyrtio tusen

man hjälptrupper. Men C olbert sku lle i

denna sak vända s ig till spansk e am ba s

sadøren vid k ejserliga ho fvet de F u en tes,

enär L eop o ld på Peñarandas anstiftan

ick e no tificerat Frankrike om sin upp-

h ö je ls e till k ejsare, hvadan konungen a f

Frankrike icke v ille hafva någon direkt

forb indelse med kejsaren , än mindre hedra

h onom m ed k ejserlig titel. Man formenar,

a tt S v e r ig e har denne m in ister att tacka

för att fred uppnåddes efter Carl Gustafs

död. O ch när Colberts rapport om freden

ingå tt till de L ionne, sad e denne ock så

till B jörnk lou , att med denna hade S v e r ig e

fått en sex fa ld ig fred, ty s e x voro S v e r ig e s

fiender, näm ligen kejsaren , Brandenburg,

Po len , M oskva , Danmark och Holland .

D e ssu tom an så g o fransmännen berät-

tigad t, a tt S v e r ig e i stä llet för Trond-

hjem erhöhe i er sä ttn ing likvärd iga om 

råden. Men de T hou uppträdde i H aag

ick e m ed v ed erbö r lig kraft. Han smick-

rade holländarne, hv ilk et g jo rd e dem

y tter liga re ö fv erm od ig e, och an tydde, att

denna fordran på ersä ttn ing för Trond-

h jem var ett påfund a f C oy e t och icke

alls härrörde från konungen a f Frankrike.

B eträffande hjälptrupper anhöllo frans

männen, a tt man sku lle g ifva s ig till tåls,

tilis man fått v issh e t om kejsarens p la 

ner. Em ellertid s tod o åtta tusen man

redo , i händ else härtigdöm et Bremen

eher W ism ar sku lle angripas, men borde

man afvak ta och icke gripa till vapen,

förrän alla m edel för en upp gö re lse i

g o d o v isa t s ig fruk tlösa.E fter slutad fred

m ed Span ien var Frankrike nu i stånd

att gripa till vapen m ot kejsaren och

Brandenburg, om d e ssa i stä llet för att

förlika s ig med sven skarne sku lle söka

a tt fördrifva dem från T ysk land . E fter

ingån g en fred med Frankrike v ille span-

jorerna icke indragas i n ågo t krig i T y s k 

land utan verkade ho s kejsaren för fred,

och vid B randenburg, som åtrådde P om 

mern och därför icke hade någon lust

till fred, fäste man intet a fseende.

D å kort därefter underrättelsen om

Carl G ustafs död ingick , befallde ko-

649