356 / 401
S J U N D E B O K E N
6 7 1
1660 . ens lefnad kunde på grund a f hans till-
tagand e fetm a ick e b lifva synn erlig en
lång.
K on u n g en s död inföll vid en tid, då
konungariket S v e r ig e befann s ig i ett
m y ck e t farligt lä g e , om g ifv e t som d et
var a f ilender på alla sidor, och då tron-
följaren var i sin sp äd a s te ungdom . T ill
förekomm ande a f strider vid tillsä ttand e t
a f förm yndareregerin g hade k onun gen låtit
s ig a n g e lä g e t vara a tt i sitt te stam en te
därom förordna. T ron fö ljarens upp fostran ,
förm ynderskap et ö fver honom och for
va ltn ingen a f rik särendena hade uppdra-
g its åt d ro ttn ing H e d v ig E leon o ra jäm te
innehafvarne a f de fern h ö g a rik säm betena ,
näm ligen r ik sd ro tset, riksm arsken , riks-
am iralen, rik skan sleren och riksskattm ä -
staren . D r o ttn in g en sku lle vara ord förande
i reg er in g en och hafva två röster, så län g e
hon icke in g in g e i n y tt äk ten sk ap . När-
m a ste p la tsen n ä st h enne sku lle tillkomm a
k onun g en s broder, härtig A d o lf Johan,
som sku lle inneha fva rik sm arsk säm b ete t,
Per Brahe var redan rik sdro ts och Carl
G u sta f W r a n g e l riksam iral. D e t h ö g a
r ik skan slersäm b e tet an förtroddes åt M a g
nus Gabriel d e la G ard ie och H erm an
F lem in g b le f rik sska ttm ä stare. A lla för-
m anades efter try ck lig en att m ed all trohet
och nit beflita s ig om a tt den m äk tig e
men num era fad er lö se fursten m å tte upp-
fostras i den rena e v an g e lisk a läran och
underv isas i alla d ygd er, som an stod e en
k onun g och kristen , och sku lle förmyn-
d arereger in gen under k onun g en s minder-
årighet så förvalta riksärendena, a tt den
kunde för sin forva ltn ing och sitt r e g e
m en te stå tili svars inför Gud , rikets Stän
der och h eia världen .
Vid härefter i S to ck h o lm h å llet riks-
m ö te b e s lö ts g ö r a den förändring i t e s
tam en tet, a tt härtig A d o lf Johan sku lle
u teslu tas från förm ynderskap et och ur r e
ger in g en , och i d ennes Ställe så som riks-
marsk inträdde Lars K a g g så som varande
den ä ld ste a f de h ö g a gen era lsp er son ern a .
D å em ellertid K a g g snart m ed döden
afgick , b le f Carl G u sta f W ran g e l 1 6 6 4
riksmarsk, och rik sam ira lsposten anför
trodd es åt G u sta f O tto S tenb o ck . Under
förevändn ing a f sv a g hä lsa a flägsnades
H erm an F lem in g från riksskattm ästaräm - 1660 .
b e te t, som lämnades åt G u sta f Bonde,
hvilken h ittills varit presiden t i kammar-
ko lleg ium .
§ 3. Carl G u sta f var född den 8 no-
C a rl G u sta fs
v em b er 1622 på N yk öp in g s slo tt. H ans
efterm äle.
fader var Johan Casim ir, p fa lzgrefve a f
Zweibrücken ; modern Catharina var d o tier
a f k onun g Carl IX a f S v e r ig e . Prästen ,
som förrättade hans dop , har berättat, att
e tt ljussken om g a f barnets hufvud likt
en g loria, hv ilk et äfven bekräftats a f de
vid d op e t närvarande. R edan som ung
v isad e han teck en på ovan liga an lag ;
hans fader ty ck te s för h onom ock så
haft mera ak tn ing än kärlek. Pfalzgref-
ven lät g ifva h onom en so rg fä llig upp
fostran och g a f hans stud ier en sådan
riktn ing, som tyd d e på, a tt han h y ste
en v iss förhoppn ing, att en krona sku lle
pryda son en s hufvud g en om förmälning
med d ro ttn ing Christina, hv ilken s kärlek
Carl G u sta f under g em en sam sam varo
m ed henne i unga år vunnit.
E fter slutad underv isn ing i hemm et
sänd e s han s ex ton år gamm a l tili Uppsala.
På d et a tt man ick e sku lle tro, att han
i fädernehemm et insup it några läror, som
s to d o i strid m o t k onungariket S v e r ig e s
sta tsr e lig ion , an förtroddes hans under
v isn in g å t te o lo g ie pro fessorn Johannes
L enæ u s, som red e lig enu nd e rv isad e honom
i and liga ting och senare, då han sku lle
draga ut i främmande länder, för honom
författade en bok ,
D e V e r ita te & E x -
ce llen tia C h r is tia n æ R e lig io n is
, som sku lle
tjäna honom till skydd m o t synd ig a män-
n iskors förförelser, då man på re sor ofta
n öd g a s till Um gänge m ed sådana, som
an tingen ingen relig ion hafva, eller äro
irrläriga. Carl Gustafs v iste ls e i U pp sa la
under bem ä ld e Lenæ i uppsikt föranledde
denne, som senare var b liiven ärkeb is-
kop , a tt i icke ringa mån b idraga till
Carl G ustafs upphö jelse på tronen efter
dro ttn ing Christinas a fsä g e lse , enär präs-
te stånd et sävä l som b orgare och bönder
hade stort förtroende till Lenæus. Under
hela sin v iste ls e i U pp sa la tormärktes
h o s Carl G u sta f mera b lyg sam he t och
allvar, än som eljes brukar komm a till
syn e s vid unga år.