S_KonugCarlXGustafsBragderII

658. dårigenom utan att på forband darom

göra anmålan. A f samm a skå l kun d e

danskarne icke m im era und er lå ta a tt g ö r a

anmålan hos sv en sk a rn e , då d e arnudc

sända en flotta ut på h a fv et. A f h ån syn

till konungen a f S v e r ig e och for a tt fo r e 

komma tv ister i fram tiden s am ty c k te slut-

ligen danskarne till u pp h å fv an d e t a f all

anmålan vid p a s s a g e va re s ig g e n om

Sundet eller andra fo r b in d e lse led e r m ed

Östersjön. B etrå ffand e ce r tilik a t kund e

icke bestridas, a tt m å n g a m issb ru k in-

smugit sig , men sv en sk a rn e p r o te s te r a d e

mot att sådant sk e tt m ed k o n u n g e n s vet-

skap, och hade d et varit on sk v å rd t, a tt d an 

skarne lång t förut anm å lt k la g om å l dår-

öfver, då det i såd an t fall sk u lle varit

mycket låttare a tt råda b o t d å r em o t,

innan det o fv e r g å tt till van a h o s sjom ån -

nen. Man en ad e s dårpå om e tt formu lår

till certifikat, som ick e b o rd e låm n a rum

för bedrågeri. S v en sk a r n e an h ö llo o ck så ,

att konungen a f D anm a rk v ille lö s a från

deras ed de so lda ter, som han o fv e r låm n a t

åt S v erige, under d e t a tt d an sk a rn e a n 

sågo det tillfy lle st a tt en ro lle r a d em i

den sven ska hären . B etrå ffand e d e n y a

värfningar, h varö fver Carl G u s t a f b ek la -

gat sig, framhöllo d an sk a rn e , a tt d e e n 

dast vårfvat s e x tu sen m an , tillå g g a n d e

att de icke kunde a fta ck a d e trupp er,

som de hade kvar, då d e b e h ö fd e d em

för garn isonstjän st, och fo r såk r ad e d e

samtidigt, att d e ick e h ad e n å g o n ond

afsikt dårmed eller n å g on lu s t till e t t krig .

D e fartyg, som ta g its från sv en sk a rn e

under kriget, sku lle å te r låm n a s, m ed vill-

kor att sv en sk a rn e å fven låm n ad e till-

baka de fartyg , som d e ta g it v id F y n ,

så mycket m era som d e t v o r e i sin ord-

ning , att då man å te r låm n ad e p ro v in se r ,

skulle fartyg som ta g its dår, å fv en följa

med. Betråffande d e n o rd lig a om r åd en a

förklarade s ig d an skarn e ick e kunn a und-

vara dem, på grund a f d e s to r a in k om s te r ,

som dårifrån in flö to a f fisk e t, o ch för

öfrigt kunde k onu n g en a f D anm a rk ick e

ntan tv ingand e n öd a fh ån d a s ig dem .

Dårpå framhöllo d e s v e n sk a sån d eb u d en ,

att den sv en sk e k onu n g en ick e h ad e för

afsikt att m o t d an sk e k o n u n g en s vilja

satta sig i b e sittn in g a f d em o ch a tt för-

F E M T E

s la g e t fram komm it icke så m y ck e t för 1658 .

ink om sten från d e ssa om råden som för

a tt undanrö ja t \’ister, som kunde uppstå

und er sam fård seln lånderna em ellan . D a n 

sk a rn e sp o rd e vidare, om sven skarn e

k om m e a tt tillåta u tlånn ingar att å g a del

i s v e n s k a fa r tyg , som å tn jo to frihet i

S u n d e t, ty om d e tta sku lle b lifva forhål-

land e t, k om m e ho llåndarne icke att sånda

sina varor m ed e g n a fa r tyg utan sök a

a tt forvårfva s ig del i s v en sk a fartyg.

H å rp å sv a rad e sv en sk a rn e, att då deras

fa r ty g g e n om fordrag fått formånen a f

tull frihet, sk u lle d e s to flere fa r tyg komm a

a tt b y g g a s i S v e r ig e och a tt d e t ick e

därför v o r e låm p lig t, att sv en sk e sk epp s-

redare in g in g e kom pan iskap med u tlån 

n ingar. P'ör a tt tillförsäkra danskarne rått

a tt v isitera s v en sk a fa r tyg y ttrad e Ped er

R e ed tz tv ifv e l om to lkn ingen a f fjårde

a rtikeln i R o sk ild e fr ed en , dår d et stod ,

a tt fa r ty g , hv ilka varor d e an förde, sku lle

vara fria. H an frågad e nu, om hår a fså g e s

å g a rn e a f varorna, vare s ig de vore sv en 

sk a r e lle r u tlånn ingar, eller om det m é 

n ad e s sjå lfva va ru sla g en , så som vin,

k låd e e lle r siden . R e ed tz förfäk tade den

señ a r e to lk n in g en , under d et a tt sv e n 

sk a rn e h ö llo före a tt i trak taterna i T o s t 

rup o ch K öp enh am n den förra to lkn ingen

å sy fta d e s . B etrå ffande er sä ttn in g för det

fe land e an ta le t ry tta re g jo rd e danskarne

s tä n d ig t undan flyk ter, och rörande for

b u n d e t an ty d d e d e till och m ed, a tt de

a ld r ig haft tid a tt tånka dårpå.

§ 3 3 . En h å ftig tv ist lipp stod om

Oli

Tvisten om

H v en , h v ilk en danskarne a n så g o tillhöra

Hven-

. -

- ...

mårs.

S jä lland , fom åm lig a st a f d e t skal, a tt 1

in g en del a f Danm ark u tom på Själland

o ch därtill hörande områden funnos lif-

e g n e b önd er , o ch a f denna grund hade

H v en för en tid sedan jud iciellt tilldela ts

S jälland . O ch v idare framhöllo ele, att

i V o r d in g b o r g h ad e H v en sårsk ild t 0111-

n åm n ts men ick e hvark en i T o stru p eller

R o sk ild e , h va ra f framgick , a tt sven skarne

a fstå tt från sina anspråk dårpå; att i

A r ild H u itfe ld ts h istoria ön enda st en

end a g å n g om n åm nd es och då i sam 

band m ed S k ån e , h v ilk e t sku lle varit

ö fv e r flöd ig t, om den varit e n d e la f S k ån e ,

a tt i sk a tte r e g is te r denna 0 alltid upp-

B O K E N

445