65 / 401
1 6 5 8 . skårne icke kunde afslå detta, b le f saken utinnan b e fo g a d e . G en om F red r ik A h le- 1658 .
april,
foretagen till behand ling på en samman- feldt låt k on u n g F redrik o c k s å h o s sven -
kom st i det sv en sk a kvarteret, hvarvid skarne anhalla, a tt de m å tte lå ta sig
danskarne förklarade s ig b en å gn e att 1 nöja hårm ed , undei fo rk la rin g a tt han
alla afseenden tillfredsstålla hårtigen . Om g en om ed lig fö rp lik te lse till rid d e r sk ap e t
någon m en ingssk iljak tigh et mellan ko- i H o lste in , h v a r ig en om å tven h å r tig en v o r e
nungen a f Danm ark och hårtigen upp- bunden , v o r e förhindrad a tt upphå fva
stod e, sku lle den fordragsen lig t a fgöras sam r eg er in g en ö fv e r d e tta land . D å hol-
a f skiljemån, och hvad d e s s e b eståm d e, steinarn e ick e v o ro tillfred sstå lld e dårm ed ,
sku lle efterkomm as. D å rem o t invånde a fgå fvo sv en sk a rn e en p r o te s t, hvarpå
holsteinarne, att de a f Christian IV aldrig h o lsteinarn e for a tt ick e ånnu m era upp-
kunnat erhålla n ågo t b e sk ed i S v a v sted - reta sinn ena på inrådan a f sv en sk a rn e
saken , och i betrak tande a f att dan- icke svarad e. S lu tlig en s lo g o d an sk a rn e
skarne alltid stållt sig fien tlige m o t dem ,
for att b lifva k v itt h o ls te in a r n e s an språk
undrade de, om de nu kunde lita på in på en annan v å g och fo r e s tå lid e d em ,
deras ord. I freden mellan de båda ri-
a tt k onun gen a f D anm a rk g å rn a v ille g å
kena var det ju b eståm d t, att denna sak dem till m ö te s på annat så tt, e x em p e l-
skulle vara ordnad fore de forstå dagarne
v is g en om e tt g ifterm å l m ellan k onun g -
a f maj, men om sk iljemån sku lle använ- en s d o tte r och h å r tig en s son . D e t t a vann
das, kunde saken icke b lifva a fg jord till h å rtig en s g illand e o ch in b e r å tta d e s till
den b eståm da tiden. H årem o t invånde k onu n g en a f S v e r ig e , u tan h v a r s m ed -
danskarne, att den satisfak tion , som i g ifvand e hå rtig en in te t v ille fö r e ta g a .
R osk ildefreden omnåmn ts, a fsåg enda st Men k onun g en a f S v e r ig e a n så g , a tt
de i d etta krig lidna skador. D årv id an- d etta fo r sla g en d a st var e tt fö r sö k a tt
mårkte sven skarne och fredsm ed larne,
fora hårtigen b ak om lju se t och b e fa lld e
att i T o strup och R o sk ild e hade dock därför K ielm ann a tt undanhå lla h å r tig en s
u tlo fva ts n å g o t mera. D å danskarne em el- sk rifvelser i sak en och sam tå ld t m ed de
lertid vidhöllo sitt yrkande på sk iljedom ,
sv en sk a sånd ebud en y rk a på a tt dan-
framstållde sven skarne forslag a tt till skarne sku lle infria sina i T o s tr u p g ifn a
skiljemån u tse T erlon och M ead ow e ,’ löften .
men danskarne undanskyllde s ig med att
§ 28 . D an sk a rn e s b e sy n n e r lig a upp trå-
D a n s k a rn e s
de dårutinnan icke hade några order och dande forekom k on u n g en allt m era m iss-
foregåfvo , att det icke rubbade R o sk ild e- tånk t,ju nårmare tiden för arm én s a fförande
^onungen
freden, om konungen a f Danm ark g jo rd e från D anm ark n a lk ad es. H an h a d e en
m is s iå n k ta .
e tt tillågg , att han v ille g ifv a hårtigen g å n g h opp a ts a tt efter slu ten fred k omm a
satisfak tion i en lighe t med sk iljem ånnens i åtn ju tande a f den så e fte r lå n g ta d e tr y g g -
beslut. Men sven skarne, hvilka hade ko- h et, hvarpå alla hans å tg o r and en varit
nungens befalln ing att n o g a ak tg ifva på rik tade. Men nu h ad e d an sk a rn e s a lla b e-
_denna sak, förklarade, att e tt tillå g g eller stridanden och stän d ig a förha ln ingar fo r
lofte vore n ågo t h elt annat m o t att verk- an led t, a tt han ick e kund e så tta sina pla-
ligen bevilja och att den sv en sk a armén ner i v erk e t u tan m å ste sö k a fö r e b y g g a ,
icke kunde låmna Danm ark , förr ån den- att danskarne eller d era s vånner ån y o
samm ab lifv it afgjord. På a nm od an a fsv en - sku lle falla h on om i r y g g e n vid en tid,
sk a in e hade M eadow e senare talat m ed då han vo re füllt s y s s e ls a tt på anna t håll.
konungen a f Danmark dårom , hvarvid D e t v ik tig a ste var em ellertid a tt kunna
denne till en början stå llde s ig g an sk a kånna s ig tr y g g från den d an sk a sidan ,
ky lig men slutligen förklarade, att han hvarförutan man ick e kund e le fv a o s to rd
a f vänskap för konungen a f S v e r ig e i e g e t land eller u tom d e tsam m a fö r e ta g a
ville lö sa hår tigen från lånsp iik ten i n å g o t a f b e tyd en h e t. S tån d e rn a s u tsk o tt
härtigdöm et S ch le sw ig och åt honom få ste o ck så uppm årk sam h eten på D an -
utrymma hälften a f S v a v s ted s amt, ehuru marks grann skap , och därför b o rd e k o
han icke an såg hårtigen s anspråk dår- nungen s e s ig före och ick e förha sta s ig
4 4 o
F E M T E B O K E N