S_KonugCarlXGustafsBragderII

F E M T E B O K E N

4 4 3

Sändebuden sku lle ickc* und cr lå ta a tt

fordra on H v en så som h ö ran d e till S k å n e

och fasthålla vid hvad som i R o sk ild e -

freden stipu lera ts b etrå ffande fa r ty g s s a 

lutering vid p a s s a g e g e n om S u n d e t och

andra saker. O ch då nu hä lften a f S u n d e t

tillhörde S v e r ig e , v o r e d e t b illig t a tt ko-

nungen komm e i å tn ju tand e af den till-

börliga hædersbev isn ing , h va rom i trak-

taterna vore o fiiciellt förordnad t. Om d an 

ska fartyg icke sa lu te rad e H å ls in g b o r g

eller ströke to p p s e g le t, sk u lle d e s v e n sk a

fartygen undcrlåta d e tta vid p a s s e r a n d e t

af Kronborg. I R o s k ild e h ad e tid en ick e

medgifvit a tt så u tfö r lig t så tta a llt d y lik t

på papper. D e tta sk u lle ick e u pp sk ju ta s

till det b lifvande fo rbund e t, så som d an 

skarne ön skad e, utan ordn a s fore a rm én s

aftåg, i synn erh et som d an sk a rn e så m ot-

villigt upp fyllde fr ed sv illk o ren o ch fram-

kommo med så m ån g a o g ru n d a d e k la g o -

mål. S lu tligen då d an sk a rn e v is a d e allt

mindre lust a tt in g å e tt forbund , sk u lle

sändebuden icke fä sta s ig dårv id , då i

fordragen det redan v o r e fa s ts la g e t, a tt

ingen u tländsk flo tta sk u lle s la p p a s in i

Östersjön. Men om , sed an a llt till freden

hörande b lifvit upp fy ld t, d an sk a rn e d o ck

skulle visa s ig b en ä g n e för e t t forbund ,

skulle sändebuden därvid g å till m ö te s

utan att inlåta s ig på n å g ra d e fa lje r , på

det att icke n å g on in sk ränkn in g i k onu n g -

ens rä ttigheter m å tte sk e .

Rådet i G lü ck stad t h ad e h o s k o n u n g

Fredrik h em stä llt, a tt han ick e sk u lle in 

låta sig i n å g o t forbund m ed Carl G u sta f.

Denna sak v idrörde k o n u n g en o ck s å se-

nare med O v e Juel, då d en n e i G ö te b o r g

å sin konun g s vä gn a r anh ö ll, a tt U lrik

Fredrik G y ld en lö v e m å tte a n ta g a s i s v e n s k

krigstjänst och å tn ju ta a fk om s te n a f ön

Bornholm, hv ilken k o n u n g F red r ik för-

länat Joakim G e r sd o r ff und er d en n e s lifs-

hd. Till d et for stå g a f k o n u n g en sitt

bifall och v ille gä rn a g ifv a G y ld e n lö v e

befälet öfver d e trupper, som d an sk a rn e

annu voro sk y ld ig e a tt läm n a k o n u n g en .

Betråffande B ornho lm å te r u r sk u ld ad e s ig

konungen med att han b eh ö fd e ink om sten

från ön för underhå llet a f g a rn iso n en dår.

Däremot sku lle G y ld e n lö v e få å tn ju ta

afkastn ingen a f B ö r r in g e e lle r L indh o lm

i S k å n e sam t fyra tiisen riksdaler årligen 1658 .

a f tu llen i M alm ö .

§ 3 1 . D e s v en sk a sänd ebud en s ansträng-

De längsam-

n in ga r i K öp enh am n a tt få e tt förbund

ma f örfMn(i-

tül stånd v o r o fö r g ä fv e s, då de fram-

Köpenhamn.

‘öra llt y rk ad e på, a tt danskarne sku lle

. april.

förb inda s ig till a tt an gripa och hindra

h va r je u tländ sk Hotta, som v ille in trän g a

i Ö s te r s jö n , tilis b åda rikenas flo ttor hun-

nit b lifva samm an slagn a . T ill denna ford-

ran h a d e B enn in g en g ifv ita n led n in g g en om

s itt y ttran d e , a tt danskarne v isserlig en

ä ta g it s ig a tt vara dörrvak tare för Ö s 

tersjön m en därför ick e kunde stä lla s till

r äk en sk ap , 0111 en u tländ sk flo tta med

vå ld in trän gd e i d e tta haf. På hans an-

stiftan fö r sö k te o ck så danskarne a tt b lifva

b efr iad e från all forb ind e lse a tt försvara

Ö s te r s jö n , å tm in ston e så län g e nuvarande

k r ig p åg ick .

S ed a n sv en sk a rn e ta g it i närmare öf-

v e r v ä g a n d e d e t a f danskarne afgifna for

s la g e t till förbund , funno d e, a tt d e tre

fö r sta artik larne i R o sk ild e fred en stym -

p a ts och v ä s en tlig en ändra ts sam t a tt

sv ä fv a n d e u ttry ck in flicka ts, hv ilka sto d o

i strid m ed g ifn a lö ften och k onun g en s

m en in g . S v en sk a r n e ön sk ad e därför, innan

d e a fläm n ad e sitt fo r sla g , a tt komm a till

ta ls m ed d an sk a rn e för a tt vinna närmare

k än n ed om om d era s m en in g och skä len

därför. Man samm an träffade a lltså , och

sv en sk a rn e erinrade betråffande första

a rtik eln , a tt inn eb örd en a f den g en om

R o sk ild e fr ed en in g ån gn a förp lik telsen g e 

n om d e tta fö r sla g ty c k te s inskränkas till

d en p la ts, d e stridskrafter och d e t till-

v ä g a g ä n g s s ä tt, som stipu lera ts i fordraget,

h v ilk e t ick e v o r e ö fv eren sstämm and e med

k o n u n g en s m en ing . O ch v idare var punk 

ten om d e t öm s e sid ig a s k y d d e t s å o t y d lig t

a ffa ttad , a tt den ov ilk o r lig en lämnade

rum för o lika to lkn in g . I den andra punk ten

h ad e d an skarn e inflickat, a tt ingen tull

sk u lle affordras på öpp en sjö , hv ilket

s v en sk a rn e a n så g o ob eh ö flig t, då exem -

p el därpä ick e förekomm it, u tom när

C hristian IV fordrat tull vid ön R ügen .

S v e n sk a r n e ö n sk ad e därför a tt få veta ,

h v ad som lå g förborgad t under d e s sa ord.

S lu tlig en framhöllo då danskarne, att

d e u te slu tan d e a fså g o a tt b e ta g a utlan-