69 / 401
4 4 4
F E M T E B O K E N
1658 . ningar all m isstanke, a lldenstund b lo tta
namnet forbund h o s m ånga vå ck te sto r
m isstro, ty då man se tt, att konun gen
af S v er ig e holl en flotta på D a n z ig s redd ,
kunde lä tteligen den m isstanken upp stå ,
att båda konungarne under en eller annan
förevändn ing äfven på någon annan ort
ville hålla flottor. D å r ig enom kunde ko-
nungariket Danmark u tsä tta s för ej ringa
ovilja och nya fiender upp tråda m o t
de allierade konungarne till sto r fara för
a tt m ed v å ld tr å n g a in i S u n d e t eller 1658.
B e lten , v o r o d e b å d a rik en a i kraft af
forbund e t p lik tig a a tt ai alla krafter soka
h indra d e tta , o ch for o fr ig t v o r e detta
forbund inrik tad t m ed tan k e på e tt kom-
m and e k r ig o ch ick c på d e k rig , som
s v en sk a rn e nu fo rd e . O ch d e tillfogad e,
a tt om s v e n sk a r n e p å O s te r s jo n o road e
en annan s ta ts u nd e r så ta r , m å ste man
b illig tv is g ifv a d en n a s ta t rått a tt på
samm a h a f u tk rå fv a h am nd . H v ad for
nfricrt n f s v en sk a rn e 1111 fo r ts p å tal, lof-
Danmark, som i denna stund v o r e så
utmattadt och endast hade fo g a kraft att
vårja sig. Ja, om en gelsm ån och hollån-
dare gem en sam t sku lle foreså tta s ig att
afskaffa tullen, vore det gan sk a o v isst,
om de nord iske konungarne m ed förenade
krafter skulle vara i stånd a tt m o ta E n g
lands och H ollands flottor.
Hårpå svarade svenskarne, att det n o g
vore g od t och vål att afvånda andra folks
hat och fiendskap, men man kunde ick e
se, att hår vore någo t att frukta, då det
endast gå llde de nord iska rikenas rått
öfver Ö stersjön . T y om ån en sv en sk
flotta lå g e på D an zig s redd, kunde ingen
dåraf hafva orsak att b ek laga sig , enår
detta skedde med krigets rått. D e t kunde
icke komma under rubriken tull på öppen
sjö, att en flotta låg i en fientlig hamn
för att hindra tillforsel till fienden, eller
då man belade med tull dår in- och ut-
förda varor. Engelsm ån och hollåndare,
hvilka voro de ende, som kunde taga
anstöt i detta fall, å gd e i kraft a f v issa
fordrag icke rått till tilltråde till någon
af konungen belågrad ort. Men då d e sse
tillåtit konungen att fu llstånd igt spårra
en hamn, hvarför sku lle de då m o tså tta
sig att tull lades på varorna? O ch då de
sjålfve alltid brukade afspårra fien tliga
hamnar, hvarför ville de icke tillåta andra
att följa deras exempel? Sålunda anhöllo
svenskarne, att punkten om upp tagandet
af tull på öppen sjö måtte u tgå. I fjårde
punkten anförde danskarne, att de i brist
af penningar icke kunde utrusta flere ån
tio fartyg. D årem ot invånde svenskarne,
att ju större båda rikenas u trustn ing vore,
d esto mera skulle man afhålla s ig från
att angripa dem. Hvarpå danskarne sv a
rade, att om en utlåndsk ilo tta dristade
v ad e om bud en d e ls a tt g o d k å n n a , dels
a tt inb erå tta for sin k o n u n g . G en tem o t
sv en sk a rn e s å s ik t, a tt on H v en horde
till S k å n e , fo r fåk tad e d an sk a rn e , att den
sku lle råknas till S jå lland . S lu tlig e n ofver-
låm nade sv en sk a rn e sk r iftlig en sin ko-
nun g s fordringar tillik a m ed fo r sla g e t
till forbund .
§ 3 2 . På nåm nda fo r s la g an h o llo sven -
Danskams
skarne en tr å g e t om sva r , u nd er d e t att
f°^kIa,inSar
&
’
o/ver svcn
*
danskarne d a g från d a g u p p sk o to sak en ,
s/.arncsf ori
.
u rsku ldande s ig m ed a tt d e h a d e så
ringar.
m y ck e t anna t a tt s y s s la m ed e ller att
d e m å ste in v ån ta sin k o n u n g s u tlå tande.
S ed an en rund lig tid for lup it, framlam-
nade d e o fv e r o fv an n åm n d a fo r s la g en
forklaring, hvaru ti k o n u n g en a f D anm ark
så som sin vilja o ch m e n in g u tta lad e , att
når dan ska fa r ty g n å rm ad e s ig H å lsin g -
b o r g sku lle d e sa lu tera få s tn in g en , och
sku lle samm a h e d e r sb e v isn in g g ifv a s ho-
nom a f s v en sk a fa r ty g v id p a s se ra n d e t
a f K ronborg . V id s v e n sk flo tta s p a s s a g e
g en om S u n d e t sk u lle i e n lig h e t m ed
B rom sebro freden anmålan s k e i fo r v å g
for undv ikande a f all m is s ta n k e , som
kunde upp stå vid en flo tta s o v å n ta d e
pa sserand e. D en n a flo tta m å s te alltid
s e g la forbi den k u n g lig a r e s id en s s ta d en ,
och foreskriften om anm ålan dårom h ad e
icke blifvit upphåfd i R o sk ild e fr ed en .
D enn a anmålan var g rundad p å m ellan
båda rikena tråffadt fordrag , u tan tan k e på
hvem som hade å g an d e rå tten till S k ån e .
S v en sk a rn e ho llo em ellertid fore, a tt s ed an
Sk ån e b lifvit inforlifvad t m ed S v e r ig e , v o r e
sådan anmålan ob eh o flig . T y då tillforene
Sund e ts båda strånder tillhorde k onu n g en
a f Danm ark , var d et for a tt undv ika m is s
tankar i sin ordn ing a tt ick e p a s s e ra