F E M T E B O K E N
1658. gå fvo de, att e fter m o g e t ö fv e r v ä g a n d e
af punkterna i R o sk ild e fr ed en , dar d et
var u ttryck ligen b e s täm d t, a tt man sk u lle
strängt hålla på H rom seb ro fred en i allt,
som icke b lifvit g e n om R o sk ild e fr ed en
ändradt, funno d e allt v id a r e tal om d e s s a
saker on öd ig t. S v e n sk a r n e sv a r a d e då,
att de v ille sk r iftlig en ö fv e r läm n a sitt yr-
kande, på d et a tt b illig h e ten d ä ra f m å tte
tyd ligen fram stå, fram hå llande tillika att
genom a ftrådand et a f S k å n e m ån g a sa k e r
i B röm sebro freden u n d e r g å tt forandring .
Danskarne an fö rd e k la g om å l ö fv e r a tt
den sv en sk a arm én h and lad e m o t fordra
get, då den för sitt und erhå ll fordrade
en kontribu tion e lle r k r ig s sk a tt. H ä r em o t
genm ä lde sv en sk a rn e , a tt d e t var en vä-
sen tlig sk illnad m ellan S jä lland o ch ö fr ig a
provinser, ty på S jä lland v o r o k va r te r
upplåtna åt d e s v e n s k e so ld a te rn a , m o t
villkor att d e sjä lfv e där sk u lle förska ffa
sig provian t och foder. I andra p ro v in se r
åter sku lle de s v e n s k e so ld a te rn a å tn ju ta
icke b lo tt ink v a r ter in g u tan ä fv en so ld .
I T y sk land h ad e o c k s å nära tv å år efter
slutad fred k on tr ibu tion e lle r k r ig sg å rd
uppburits. D å d an sk a rn e ick e k und e ut-
rusta m era än tio fa r ty g , å tn o jd e s ig
sven skarne därm ed , i sy n n e rh e t som det
icke vo re till n ågon fordel, a tt d e d an sk a
vapnen finge n å g o n s tö r r e b e t y d e ls e i
O stersjön .
Em ellertid d r o g o d an sk a rn e a lltjäm t
ut på tiden och v o r o g a n s k a påstriclige,
oaktadt de alltid ta lad e om sin b en ä g en -
het a tt snart b r in g a sak en till a fg ö r an d e ,
hvilket d e ick e a lls u n d e r lä ttad e tro ts
sven skarn es ifriga b em ö d a n d e n a tt på-
skynda und erhand lingen . G a n sk a m iss-
tänkt föreföll o c k s å a n k om s ten a f i H o l
land värfvade s o ld a te r , h v a r ig en om g a r
nisonen i G lü ck stad t fö r s tä rk te s upp till
tre tu sen femhundra m an , o ch a tt a f of-
u g a värfvade trupp er in g en en d a so ld a t
biet hem förlofvad .
f o ^ 1-
^ 2 7 - Om den sa tisfak tion , som sk u lle
saken? ^
&^vas härtigen a f H o ls te in -G o tto r p , h ad e
i R o sk ild e in tet b lifv it u ttr y ck lig en b e
stämdt, då h ä r tig en s sä n d ebu d där ick e
voro närvarande, o ch man v id d e tta för-
hållande ick e v ille b e s lu ta n å g o t, som
kunde m issh a g a e ller sk ad a h ärtigen .
Em e ller tid h ad e man m ünd igen öfverens- 1658 .
k omm it om S v a v s te d s am t, om upphäf-
v an d e t a fsam r e g e r in g e n i H o lste in och om
su v e rän ite ten ö fv er h ärtigd öm et S ch le s
w ig , h v ilk e t ick e blifvit in ta g e t i fredsin
strum en te t, därför a tt konungen vela t
b e g ä r a n å g o t m era för sin svärfader,
d ä re st dan skarn e sku lle v äg ra t a tt till
h on om ä fv en öfverläm na stad en Rends-
b o r g . D an sk a rn e u tta lad e heit oförbe-
h å llsam t, a tt a f alla förluster, som deras
k o n u n g lidit i d etta krig, var d et ingen ,
som g ick h on om så djupt till sinnes som
den sa tisfak tion han n öd g ad e s g ifva sin
kusin h ärtigen .
E fte r a fslu tad fred komm o från härti-
27
mars,
g e n kanslererna Johan K ielmann och Levin
K lau s M o ltk e för a tt ö fv e r lä g g a med de
o o
d a n sk e k omm issarierna H enrik Ran tzau
och F redrik A h lefe ld , hvilka em ellertid
förhö llo s ig g an sk a a fv isande och före-
g å fv o , a tt sak en ick e kunde a fgöras i
K öp enh am n utan a f r e g er in g en i H o lstein ,
och för ö fr ig t v o r e d etta en k v istig fråga,
som kräfde tid o ch ick e hunne lö sa s före
maj m ånad s in g ån g . D e s su tom tillintet-
g jo r d e d e d an sk e herrarne g en om alla
m ö jlig a invändn ingar och u tflyk ter på
sidan om sak en a llt h opp om satisfak tion ,
o ch A h le fe ld tillät s ig till och med hot-
fulla och sk ym fliga y ttranden om härti-
o^en, m o t hv ilk en han a f en sk ilda skål
o
'
var fien tlig .
S v en sk a r n e erinrade danskarne om att
e tt d y lik t upp trädande alls icke vo re vår
d ig t. H ä r tig en s sak var i fred sfordraget
om näm nd och sa tisfak tion m å ste därför
g ifv a s honom , och för ö frigt bord e dan
sk a rn e a fh å lla s ig från skym fliga ord,
som ick e alls p a ssad e , om man ön skad e
fred. Icke d e s to m indre b e g a g n a d e dan
sk arn e a lla sla g s undan flykter för att
upp eh å lla tiden , tilis term inen för D an
m arks u trymm and e sku lle hinna inträda,
på d e t a tt d e därefter h elt g o d ty ck lig t
m å tte kunna befria s ig från härtigen .
E fte r en lån g tid s g a g n lö s u tväx lin g a f
sk r ifv e lser b r a g te sv en sk a rn e d et ändtli-
g e n därhän, a tt sak en sku lle a fgöras i
n ärvaro a f dem sam t a f de franska och
e n g e lsk a sänd ebud en , hvarvid båda pai -
terna sku lle an fora sina skål. D å dan-
4 3 9
57