Previous Page  120 / 401 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 120 / 401 Next Page
Page Background

F E M T E B O K E N

4 9 5

1658.

Engelska sänd ebud et G e o r g D ow n in g

arbetade i H a a g med ifver für S v e r ig e s

intressen och tillk än n aga f på C rom w e lls

befallning, att en g e lsm än n en sk u lle sända

svenskarne hjalp i sanuna u tsträ ckn in g ,

som holländarne k om m e a tt sänd a d an ­

skarne. Ehuru d et franska sä n d eb u d e t

Jacques A u g u ste de T h o u sa d e s ig hafva

sin konungs order att b efordra S v e r ig e s

intressen, fo r eb rag te han infor g en e r a l-

staterna intet för d e tta ändam ä l utan full-

gjorde sina m o tta gn a o rd er i h em lig h e t

med D e W itt och andre förnäm e herrar.

Någon verkan häraf fö r sp o rd e s em ellertid

icke alls, vare s ig nu a tt han var und-

fallande für ho lländarn e, eller a tt han

icke hade några b e s täm d a order. I sjä lfva

verket v isade o ck så d e T h o u k ryp and e

smicker för ho lländarne, då han gä rn a

ville förvärfva h o lländ arn es vän sk ap för

att fransmännen m å tte kunna b lifva k v itt

Cromwell, som d e ick e füllt trodd e på.

Ja, man v is s te tili och m ed , a tt frans­

männen i h em ligh e t uppm un trad e h o llän ­

darne att sk icka d an skarn e h jälp för att

lättare tv inga Carl G u s ta f tili fred med

Danmark och formå h on om a tt därefter

med heia sin sty rk a b ry ta upp m o t Ö ster -

rike. H o lländarne h ad e redan g jo r t en

god början för u tru stande a f en flo tta,

då underrättelsen ing ick 0111 sv en sk a rn e s

anfall på de danska öarna och 0111 freds-

underhandlingar, h va refter v idare rust-

n ingsätgärder in stä lld es.

J-^h°^arnes

^

Em ellertid framkallade k onun g -

Ml Danmark

^ fram&ån£ar

s to r b e s tö r tn in g h o s hol-

efterfreden.

ländarne, och då A p p e lb o om tili g en era l-

staterna a fg a f e tt sk riftlig t m edd e land e

om konungen s s e g e r på F yn , und erlä to

de mot van lig t bruk a tt u tta la n å g on

lyckönskan . B ud sk ap e t om freden kort

därefter ök ad e y tte r lig a r e d eras b estö r t-

ning , men då d e ick e h ad e ren t sam v e te

°ch sålunda h ad e fö g a h opp a tt kunna

vinna den, tv ek ad e d e, om d e sk u lle sök a

konungens vän skap . Sku ld en för a tt E l-

b ingfördraget ick e b lifvit ratificerad t v ä lte

de helt och h å lle t på danskarne. Johan

F e W itt, Jakob O bdam , B artho ld van

Gent och andre u tta lad e h ö g t, a tt d et

skulle hafva varit k on u n g F redrik vär-

digare, om han v å g a t sitt lif och vunnit

en ärofu ll död på sla g fä lte t framför a tt 1 6 5 8 ,

u nd er teckn a en fred, som v o r e förknippad

m ed så s to r a förlu ster för Danm ark .

N å g r a riddare a f elefan tord en sk äm d es

a tt ö p p e t bära o rd en ste ck n e t utan d o id e

d e t und er ro ck en , andra lade a lld e le s a f

det. U n d er tårar b ek la g a d e R o s en v in g e ,

a tt d e h o llän d sk a sändebud en underb låst

k r ig s lå g an . Å andra sidan vo ro m ånga

förnäm e herrar a f den m en ing , att ko-

o

'

nun g b red r ik b ort d raga s ig undan till

n ågon ort u tan för sitt rike och under

tid en forsvara en e ller annan p la ts m ed

all kraft. D ä rv id sku lle hans vänner kun-

nat v erk sam t komm a honom till hjälp.

D e t v o r e för ö frig t icke ov an lig t, a tt

k onun ga r under någon tid b e g å fv e s ig

u tom sina riken. N11 var saken em e ller ­

tid b rag t så vida, a tt in g en tin g kunde

ändras och a tt den afslu tad e freden icke

kund e ku llk a sta s, i syn n e rh e t som E n g ­

land och F rank rik e ik läd t s ig garan ti

därför. D e b ek la g a d e , a tt man icke kunnat

kvarhå lla Carl G u s ta f i Po len , fjärran från

den N ed e r länd sk a R epub lik en , liksom

man en g å n g i tiden h indrat G u s ta f II

A d o lf a tt b em äk tig a s ig Köln. F ö r ö frigt

v ille d e ick e v id g å , a tt deras sändebud

i K öp enh am n på officiella order u p p e g g a t

till d e tta k rig , utan h ela sku lden lå g i

B eun in g en s h e ts igh e t.

Em eller tid , innan man v is s te ordet af,

5

mårs.

h ad e ho lländarne b e slu ta t a tt, i händ else

S jä lland kunde hålla stånd , skynd sam t

sk icka två tusen fo tkn ek tar till Sund et

och därefter så fort som m ö jlig t y tte r ­

lig a re fem tu sen . S om om d et g ä llt hela

H o lland s väl, arb etade s i Am sterdam m ed

all ifver därför, och under föru tsä ttn ing

a tt K öpenham n och K ronb o rg sku lle

kunna hålla stånd ännu i tre veckor,

var man b e slu ten a tt sända tjugu fem

k r ig ssk epp till Sund et. H vad som i

R o sk ild efred en i synn erh et vä ck te h o l­

ländarnes fö r try te lse var, att S v e r ig e g e -

nomdrifvit sin fordran på u testän gand e t

a f främmande flo ttor från Ö stersjön , hvar-

med de a n så g o s ig företrädesv is varaå sy f-

tade. D e u p p to g o o ck så m y ck e t illa,

a tt von B eun ingen ick e m edg ifv its till-

träde till förhandlingarna.

I

någon mån

trö stad e s d e a f den brandenburg iske minis-

64