183 / 401
F E M T E B O K E N
1658. på densamma, tillrådde flere att genast
gå till anfall på holländarne, som hade
vinden emot sig. Det vore icke mera
anfallskrig mot holländarne att tillbakaslå
den hjalp, som de sande en af konungen
belägrad stad, an desses hjälpsändning
till Danmark vore ett krig mot Sverige.
Man skulle så plötsligt angripa dem, att
de skulle nödgas kapa ankartrossarne
och lämna sina ankare kvar i djupet.
Om också träffningen skulle aflöpa med
lika förlust för båda parterna, måste dock
holländarne segla bort och söka hamn,
som de icke kunde finna annorstädes än
i Norge eller Holland. På sådant sätt
skulle den tillämnade hjälpen till intet
gagna och Köpenhamn vid vinterns in-
brott råka i ytterlig nöd, hvilket skulle
sänka invånarnes mod och bringa dem
till förtviflan. Om däremot den holländ-
ska flottan for god vind komme in i
Sundet, - skulle svenskarne, äfven om de
ansträngde sig till det yttersta, dock icke
kunna förhindra större delen af fartygen
att tränga fram ända till Köpenhamn.
Denna plan vittnade om vist förutseende,
och skulle konungen sedan få ångra, att
han ej lyssnat till detta forslag.
Men andra råd gåfvos, hvilka syntes
hafva mera utsikt att leda till målet.
Utan tvifvel skulle holländarne, innan de
dristade löpa in i Sundet och genombryta
den svenska flottan, erbjuda fredsförhand-
lingar och en god förlikning. Ty de ut-
satte sig for stor risk att blifva bom
barderade af de på ömse sidor om Sundet
befintliga fästningarna. Om än holländarne
hade stor erfarenhet i sjöväsendet och
voro i sjökrig öfverlägsne svenskarne,
hade dock de svenska fartygen skydd
af fästningar och en säker reträtt till
Landskrona. Af denna anledning väntade
svenskarne, tilis holländarne först skulle
29 oktober,
göra anfall. Då holländarne den 29 okto
ber fingo en stark akterlig vind, lyfte de
ankar och seglade i god ordning mot Sun
det. Deras flotta var delad på tre afdel-
ningar. Den forstå, bestående af elfva far-
fördes af Witte Wittenszoon, centern,
tretton fartyg, kommenderades af Wasse-
naer Obdam och reserven, elfva fartyg,
stod under Pieter Floriszoons befäl.
5 4 4
Den svenska flottan var fyrtiotvåfartyg 1658
stark och delad i fyra afdelningar, af hvilka
den forstå fördes af Henrik Gerdtsson,
till börden själländare, som länge varit i
svensk tjänst och stannade där, trots att
han måste strida mot sina landsmän. Fluf-
vudafdelningen kommenderades af Carl
Gustaf Wrangel, hvilken som närmaste
man hade Bielkenstierna. Reserven, åtta
fartyg, holl sig under Gustaf Wrangels
befäl vid Hven. Mellan klockan åtta och
nio hade den holländska flottan hunnit
midt emellan de båda fästningarna Kron
borg och Hälsingborg utan att, såsom mel
lan vänner brukligt är blifva saluterad. Nå-
gra skott aflossades, dock utan kulor, hvar-
efter den holländska flottan seglade rätt
på den svenska. Från båda fästningarna
bombarderades holländarne, men utan
att någon annan skada vållades dem,
än att en kanonkula från Hälsingborg
träffade Pieter Floriszoons fartyg och
dödade tre man. Den allmänt gängse
villfarelsen, att denna fästning vore i
stånd att hindra en flottas inträngande i
Östersjön, blef nu skingrad. Sundets bredd,
uppmätt till nio tusen alnar, var för stor
för att man säkert skulle kunna beskjuta
passerande fartyg. Under det att den hol
ländska flottan var gynnad af god vind,
hade den svenska flottan vinden emot
sig, hvilket vållade rubbning, hindrade
fartygen att hålla kurs och komma hvar-
andra till hjälp. Men de holländska far
tygen fingo i alla fall ett kraftigt motta-
gande af svenskarne. Wrangel gick i
spetsen och inlät sig i fäktning med
Obdam, men då de öfriga fartygen, som
endast genom kryssning kunde folja
efter, icke i rätt tid kommo till hjälp, blef
Wrangel omringad af sju holländska far
tyg. Från alla sidor skarpt beskjuten, nöd-
gades han med bräckt roder draga sig ur
striden och retirera till Kronborg för att
reparera skadan. Detta kräfde sa lång
tid, att han icke vidare kom att deltaga
i striden. Därpä sammandrabbade Biel
kenstierna med Witte och tog med un
derstod af ett annat fartyg efter en skarp
fäktning det holländska fartyget, hvarvid
Witte och de fleste ombord varande
omkommo. Bielkenstiernas fartyg fick