S_KonugCarlXGustafsBragderII

658

. att återtaga de p latser, som k onun g en sv a g a d t, a tt d e t for framtiden frivilligt

1658

under sitt snabba fram tågande ick e kun- sk u lle stä lla s ig und er S v e r ig e s beskydd.

nat lämna nöd igt skydd . U nder sådana F o r v is s o v o r e d e t v islig en handladt, om

forhållanden skulle konungen kunna in-

man nu lä te s ig nöja m ed hvad man

vecklas i ett ännu svårare krig an m ed vunn it och b e g a g n a d e d e tta gynnsamma

danskarne. Han skulle härigenom k omm a tilfalle till a tt slu ta fred, innan danskarne

i en y tterst farlig stålln ing, i synn e rh e t d r e fv o s till n å g o n förtviflad åtgard , eller

som ino-en utsikt fanns att komm a till n å g o t h inder utifrån k om m e em ellan, hvil-

någon förlikning med Po len , h va rem o t k e t man s tu n d lig en kund e befara.

österrikarne arbetade a f alla krafter och

. D e n sm å lek , som danskarne lidit

Danskafüll-

endast väntade på ett gynn sam t tillfälle

a f a tt h a fva b ö rja t e tt g a g n lö s t krig och

måktigehm-

. .

. . .

majorattun-

att med andra makter anfalla S v e r ig e ,

a f a tt

1111

tv in g a s a tt g ifv a satisfaktion

derhandk om

Svenska armén stod v isserligen på Sjal- å t s v en sk a rn e , s om e n d a s tm o tv illig tg r ip it/r « /.

land, men ännu hade konungen icke i

till v ap en , g ick d em hårdt till sinnes.

sitt våld de fasta p latserna i Skån e, for S ed an nu g e n om den ihållande kölden

hvilkas skyddande danskarne kunde an- F y n k om m it i sv en sk a rn e s våld, hoppades

ropa engelsmän och holländare och h e tsa d e likvä l, ä fven om d e m å ste b ita i det sura

dem mot svenskarne. I h em ligh et h ö llo

äpp le t, a tt g e n om fred kunna undgå full-

också fransmän och engelsm än med dan- k om lig u n d e r g å n g . D ä r fö r beordrades

skarne och ville icke tillåta S v e r ig e a tt Joach im G e r sd o r ff och Christer Skeel,

med sig införlifva Danmark , och utan till h v ilk a ä fv en M e ad ow e slö t sig , att

dessa båda makters understod sku lle ko- m ed all sk y n d sam h e t b e g ifv a s ig till Rud-

nungen icke kunna hålla stånd m o t hen- k jöb in g på L a n g e land . D å de redan vid

dernas växande styrka. Saken tålde em el- V o r d in g b o r g m ö tte d e sv en sk a iortrup

lertid intet uppskof, utan tillfället m å ste p erna , b le fv o d e vid forhand lingar öfliga

begagnas. A tt anfalla Köpenhamn m ed och m ed sy n n e r lig s tå t förkn ippade cere-

samlad styrka vore farligt, ty om d e tta m on iern a in stä lld a , och efter utväxling

foretag utfölle o lyck lig t och hären b le fv e a f fu llm ak ter sk red man g en a s t till ver-

upprifven, skulle med våren den sto ra k et. K o n u n g en lät s ig represen teras af

svärmen af ilender komma och sä tta till Corfitz U lfe ld t, foru tvarande rikshofmäs-

alla krafter für att göra den vunna fram- tare och s tå th å lla re i D anm ark sam t riks-

gången fruktlös. D ärem o t kunde en fred råd et S te n B ie lk e . U lfe ld t hade på det

nu afslutas på sådana villkor, som a f ifr ig a ste tillråd t k o n u n g en a tt icke ingå

svenskarne icke kunnat ernås under hun- på n å g o n fred utan a tt lä g g a hela Dan-

dratals år, då de skulle komm a i b e sitt- mark und er sitt vä ld e . U nd er föresp eg ling

ning a f så många fasta p latser, hvilka a tt d e tta lä tt o ch ly ck lig t sku lle kunna

liksom en vall kunde skydda d et vid- sk e , fo r e s lo g han , a tt k onun g en skulle

sträckta konungariket S v er ig e . Om ko- m ed arm én g å rak t på K öpenham n , som

nungen icke nu an tog e fred sforslaget utan ick e lä n g e sk u lle

k u n n a

hålla stånd . Större

gåfve anledning till ett långvarig t krig,

d e len a f r ik e ts ad e l h ad e fly tt och däri

skulle det väcka m issnöje ho s hans under- b land funnos m ån g a , som ick e voro till

såtar, som kunde besky lla honom a tt a f freds m ed k o n u n g F red r ik utan gärna

lystnad efter rykte och ära sä tta sitt rikes v ille stä lla s ig under s v en sk ö fv e ih ö gh e t.

säkerhet i fara. V idare tänk te k onun g en U lfe ld t var en a fsvu ren fiende till konung

i sitt innersta, att om Danmark k omm e F red r ik o ch h an s hu s och därför fram

under samma spira som S v e r ig e , sku lle k a stad e han d enna plan. M en fastän han

många arbeta for att konungen s resid en s n ö d g a ts vända r y g g e n åt sitt flådernes

b lefve förlagdt till Danmark med d e s s land , h y s te han d o ck i sitt innei sta karlel

mera leende natur och S v e r ig e på sådant och vän sk ap för sitt fo lk och sitt land.

sätt blifva ett biland till Danmark. K omm e D ärför, fa st han ön sk a d e till hvad pi is son

blott Sverige i besittn ing a f ofvanhämnda h e ls t a tt sto r tå k o n u n g F redrik från tronen,

provinser, skulle Danmark blifva så för- närde han d o ck d e t h opp e t, a tt han

•4 I 4

f e m t e b o k e n