S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J A T T E B O K E N

605

1659. hjålpa Danmark , så vo re d et o tillstånd ig t,

att de nu dristade trånga s ig fram så som

medlare och efter sitt b eh a g foreskrifva

de båda krigforande k onun garn e lagar.

H o lla n d a m e

27. A lla d e s sa b esk y lln inga r inver-

stå f a s t v id

]<ac|e jcpe i m insta mån på hollåndarne,

fo i r a g e .

gQm

a f alla krafter an strångd e

sig att go ra H a a gk on se r ten effek tiv , trots

de T h ou s såvå l som D ow n in g s vågran

att underteckna fordraget, under fore-

våndning att de icke dårfor hade till-

råckliga order. H o llåndarn e affårdade till

konungen a f Danm ark en kurir med for-

såkran, att de utan någon hånsyn fol

den en g e lsk a flottan sku lle till hans hjålp

sånda fyrtio kompan ier, och att repub liken

icke sku lle underlåta n å g o t, som kunde

tjåna till att fo r eb y g g a D anm ark s under-

tryckande. På d et att flottan så snart

som m ojligt sku lle b lifva klar, u tfårdades

forbud for ko fferd ifartyg a tt u tlopa, innan

det for flottans b eh o f n od vånd iga an talet

matroser blifvit fyld t, och for att locka

sjomånnen h o jd es so lden . S ed an åfven

u m aj.

fotknektar påm on stra ts, a fse g lad e flottan

under D e R u y ter s befål till Danmark .

D enne hade order a tt icke o fva någon

slag s fien tligh et, då rest han icke b le fv e

dårtill nodd, sam t att icke forr ån efter

tre veckor lopa in i Sund e t eller for-

ena sig med Obdam , allt en lig t H aagkon -

sertens b eståmm elser. Når D e Ruy ter kom -

i”nit in i K a tte g a t, lade han s ig for ankar

mellan Læ so och A n h o lt och stannade

dår for att g ifva tid åt de såndebud , som

på två sårsk ilda fa r tyg åtfoljt flottan, att

forfoga sig till konungarn e på K ronborg

och i Ivopenhamn. T ill k onun gen a f S v e-

rige afg ingo S lin g e lan t och Hu ijbert, hvilka

man form enade sku lle vara sven skarn e

till behag , då de vo ro g yn n sam t ståm d e

em ot dem. D å d e s s e i H a a g to g o afsked

af A pp elboom , an tydd e de, a tt Carl

G ustaf nu m ed åra kunde ingå fred, når

han dårtill b le fv e uppmanad , och att

han for framtiden i handel såvå l som i

annat kunde vån ta s ig m y ck e t stod a f

hollåndarne. E rfarenheten hade nu lårt

dem, huru skaclligt d et vo re for dem att

lefva i o en igh e t m ed S v e r ig e , och dårfor

skulle de, om fred återintrådde, så m ycke t

mera beflita s ig om att behålla k onun gen s

vånskap . K onungen skulle gö ra k lok t 1659 .

uti att icke afvisa repub likens vånskap ,

i synnerh et som forhållandena i England

voro sa osåkra och han borde med m y c

k et större tr y g gh e t lita på hollåndarne,

som kunde skydda honom mot alla faror

från andra håll. H vad som i H aag för-

hand lats, hade endast varit förberedande

å tgårder, hvarigenom v å g kunde banas

till hufvudfrågan och lånde konungen icke

alls till någon nackdel, och 0111 man b lott

komm e till forhandling, sku lle n o g allt

ordnas efter konungen s önskan.

A llt d etta var mera fagert tal ån upp-

rik tighet, enår såndebuden hade uttryck-

liga order att på alla så tt g å danskarne

till m ö tes, och hollåndarnes hela diktan

och traktan g ick ut på att berö fva k o 

nungen T rondh jem , em edan de befarade,

att han dår sku lle sånka tullen, hvilket

sku lle ruinera B ergen och for konungen

bana v å g till herraväldet öfver hela N o rg e.

D e T h ou tillrådde ock så konungen att

an taga fred sforslaget, i betrak tande a f

den allmånna oron , som kunde inveck la

k onungen i ännu större svårigheter. Man

tånk te clårvid på freden mellan Frankrike

och Span ien , de inbördes striderna i E n g 

land och o v issh e ten om den en g elsk a

flottan under sådana forhållanden skulle

kunna låmna honom någon hjålp. Vid

H aa gk on ser ten hade de Thou an sett, att

konungen icke sku lle med g o d reputation

ernå fred; dårem ot sku lle han komma i

ännu större trångmål, om D e Ruy ter och

Obdam sa tte fyra tu sen ho llånd ske fo t

knektar öfver till Sjålland och Fyn .

§ 28. S å snart S lingelan t anländt till

D e h o lld n d s k a

Sund et och dar lag t s ig for ankar, af-

^niebudem

0 0

a n k o m s t t i l l

sånde han till konungen , som då uppehöll

k o n u n g e n .

s ig på K ronborg , Jan S yp e ste in for att

anmåla hans ankom st och öfverlämna en

i h ö g e lig en hö fv iska orda lag affattad skrif-

v e ls e a f innehåll, att g en era lsta terna an-

m oda ts a f konungen a f Frankrike och

E ng land s p ro tek tor att med dem sam-

arbeta för fred mellan de nord iska rikena.

I betrak tande a f den våda for hela Europa,

och i all synnerhet för de nord iska rikena,

som upp stå tt g en om detta krig, hvilket,

om det långre fortsa ttes, kunde så tta hela

Europa i brand, sam t vid hågkom sten