S_KonugCarlXGustafsBragderII

636

S J Ä T T E B O K E N

1 6 5 9 . for att befordra freden, och om de icke

kunde undgå att stä lla s ig H a a gk on ser ten

tili efterrättelse, sku lle de framförallt skrift-

ligen binda medlarne att hålla öfverens-

komm elserna, så att man icke efteråt

framkomme med nya forslag, hv ilk et eng -

elsmännen och holländarne förut tillåtit

s ig , då de efter an tagandet a f R o sk ild e-

freden därur ville u teslu ta T rondh jem s

afträdande. D å konungen a f Danm ark

aldrig varit böjcl för freden , sy n te s d et

nu an tag lig t, att han sku lle vara d et ånuu

mindre efter den seg e r , han vunn it på

Fyn , och därför sku lle de anhålla att

medlarne, å tm in stone engelsm änn en och

fransmännen, om holländarn evåg rad e ingå

dårpå, sku lle tv inga konungen a f D a n 

mark att inom tre eller fyra veckor an-

taga freden. D e t vo re ju orättfärd igt

att alltid låta konungen a f Danmark göra ,

hvad honom ly ste , under det att k o 

nungen a f S v e r ig e alltid sku lle rätta

sig efter m edlarnes b eh ag . Om konungen

a f Danmark sku lle b e g a gn a sig a f några

om vägar för att slippa ifrån freden, sku lle

komm issarierna förklara, att konuno-en

a f S v e r ig e icke langre an såg s ig bunden

a f H aagkon serten , och att han borde

ä g a att a f konungen a f Danmark for-

dra skadeersä ttn ing för alla de förluster,

som han lidit eller komm e a tt lida i

T ysk land , sam t att ingen ändring finge sk e

i Rosk ildefreden , och därest Trondhjem

m åste återlåmnas, han därför sku lle få

satisfaktion. Komm issarierna sku lle ock-

så vara på sin vak t m ot holländarne,

icke göra dem n ågo t m edgifvande rorande

elucidationerna i Thorn , innan de b lifvit

förvissade om den pågåend e underhand

lingens u tgång och fått förhoppning om

satisfaktion för äterafträdandet a f T ron d 

hjem. Men om holländarne stödd e k o 

nungen i denna sak, sku lle komm issari

erna tillm o tesgå dem i a fseende på eluci

dationerna. Man sku lle likväl låta dem

forstå, att de icke kunde hafva anspråk

på annat, än hvad som stod i E lbingför-

draget, hvilket lämnade åt båda parterna

rätt att efter b ehag ordna tullen, hvar

och en inom sina områden. Och detta var

så m ycket mera b efogad t, som elucida

tionerna i Thorn icke voro skriftliga för-

p lik telser utan end a st m un tliga och vill- 1659.

k o r liga lo ften , hvadan d e nu ick e kunde

b ev iljas annat an m o t om form å lda sa tis 

faktion. Dårtill kom , a tt ho llåndarne en 

d ast fordrat dem for a tt ha fva en fore-

våndn ing a tt h jålpa D anm ark och icke

b eh o fva fo r tså tta k r ig e t for d enna saks

skuli, om man k omm it till en ig h e t i ofrigt.

S lu tlig en sku lle k omm issarierna så be-

drifva saken , a tt S v e r ig e s handel b le fve

fu llkom lig t okrånk t, ty hv ilka formåner

an sku lle tillkomm a sv en sk a rn e i Sund et,

sku lle sv en sk a handeln ick e utan full

k om lig t sk ydd kunna drifvas på ha fvet

m ed samm a fordel som hollånclarnes. K o 

nungen ville o ck så fram forallt, a tt frågan

om garan tin for freden sku lle a fgora s,

på d et a tt han m å tte få v is sh e t om h v il

ken hjalp han hade a tt vån ta a f med larne,

i hånd else k onu n g en a f D anm ark komm e

a tt b ry ta freden . D e s su tom fordrade k o 

nungen , a tt alla b efa stn in gar, som han

låtit uppfora i D anm ark , sku lle raseras,

framforallt vid K ronb o rg , såvå l nya som

gam la, enår inga b efa stn in ga r dår langre

b eh o fd e s, då tu llfrihet i Sun d e t sku lle

b eviljas alla folk.

§ 58 . K onun g en in så g em ellertid , a tt

F orlikning

d et icke fanns n å g on u tsik t till fred,

meej

r 1 11

hollåndarne.

m ed m indre han g a f efter for ho llåndarne

rorande E lb in g fo rd rag e t, rå ttad e s ig efter

forhållandena och sam ty ck te till elu cida 

tionerna, så som d e b eg å rd e . Men for

a tt ick e utan allt v ed e r la g g ifv a efter i

sina rå ttigheter, forbeho ll han s ig a tt droja

m ed b ev iljandet a f denna forclran till

efter freden. Å ena sidan b le fv o håri-

g en om hollåndarne oforh indrade a tt upp-

tråda som m ed lare, å andra sidan alla

ank lagelser, som rik tats m o t konun gen

att vilja ruinera handeln , gendrifna. F o r

att vinna tid och på samm a g å n g kunna

utråtta n å g o t n y ttig t låt konun gen o ck så

g en om sina komm issarier hollåndarne for

stå , att då de och en gelsm ånn en forklarat

s ig icke hafva några andra order, ån

som foreskrifvits dem g en om H a a g k o n 

serten , och på den grund ick e kunde

tillm o te sgå honom i hvad han åstundade,

vore han b en åg en for forlikn ing med

dem , på d et a tt de m å tte med samma

makt och m ynd igh et som fra„nsmånnen