642
S J Ä T T E B O K E N
6 5 9 . ländam e, att de g en om sin hjälp g jor t
danskarne ö fverm od ige och ob en ä gn e för
enb illig fred . Han sku lle särsk ild t framhålla,
att holländarne och engelsm änn en icke
sk y tt att kasta sku lden för d etta nya krig
på konungen och fordrat, att han sku lle
äterlämna de eröfringar han g jor t och låta
s ig nöja med en stym pad R osk ild efred
utan att fästa m insta a fseende vid i k riget
lidna skador och den risk, för hvilken han
därigenom u tsa tte sitt rike, sam t slu tligen
erinra orn holländarnes hot att tv inga
konungen att ingå på de villkor, som de
efter sitt b eh ag ville föreskrifva. M ot allt
detta sku lle C o y e t öpp e t p ro te stera men
sam tid igt i ty sth e t och på g od t manér
söka vinna Jan D e W itt och andra man a f
an seende för konungen . Han sku lle för
dem framställa,' huru k onungen m ot sin
vilja och utan sin förskyllan blifvit inveck lad
i det danska kriget, under d et han var
upp tagen i Polen a f att bringa ett stort
foretag till slut, sam t huru m ycket det
g å tt konungen till sinnes, att m isshä llighet
uppstått mellan honom och holländarne,
påhv ilkas vänskap han sa tte så stort varde.
Vidare skulle han framhålla den stora skada,
som tillfoga ts protestan ternas gem en sam -
rna sak till fördel för österrikarne, som
stod o redo att fatta fast fot vid Ö stersjön ,
ja kanske äfven vid öppna hafvet, om de
b lott i ro finge ordna sina angelägenhe -
ter, hvarefter ingen p ro testan tisk makt
skulle kunna bjuda dem sp etsen . Härtill
kommo y tterligare de förluster, som drab
bade den holländska köpenskapen g en om
detta krig, och för hvilka holländarne icke
kunde vänta någon kompensa tion hvarken
a f S v e r ig e eller Danmark , då båda d essa
makter, om k riget län g e fortsa ttes, sku lle
bringas till undergång. Men om hollän
darne försonade sig med konungen , skulle
deras köpenskap och skeppsfart åter k om
ma i g ån g , ob ero end e a f om k riget med
Danmark komm e att fortfara. S v e r ig e s
och Hollands välfärd hängde tillsammans
och intetdera folket kunde undvara det
andra. D e ssu tom sku lle C o y e t fästa upp-
märksamheten på att under nuvarande
osäkra forhållanden i England konungen
a f Skottland lätt sku lle kunna komma i
tilltälle att återforvårfva tronen. Om detta
inträffade, sku lle D anm ark , s ed an det åter- 1
häm tat s ig på grund a f b lod sfö rvan tskap ,
och a f sta tssk ä l k omm a a tt slu ta s ig till
Eng land , h v ilk et v o r e så m y ck e t antag-
lio-are, som danskarne s to d e till hollän-
o
'
darne i sto r sku ld , h v ilk en de hvarken
hade vilja eller förm äga a tt gä lda , och
som sku lle föranlecla till en b ry tn in g m e l
lan dem . O ch om d enn e k onun g g en om
Span ien s hjälp å ter k omm e i b e sittn in g a f
sitt rike, sku lle han m era s e på spanjo-
rernas in tressen än på ho lländarnes.
Icke m indre fara h ad e holländarne att
vän ta från Frankrike, när d e tta land väl
fått fred m ed Span ien , hvadan efter allt
a tt döma. holländarne v o ro väl i b eh o f
a f en trog en vän skap , och in g en kunde
g ifva den b ä ttre än S v e r ig e , som sku lle
v isa holländarne så m y ck e t större till-
m o te sg å en d e och g ifva dem så m ycke t
kraftigare hjälp, i samm a mån d et till-
v ä x te i mak t och säk erh et. O ch så m ycke t
d et sto d e i k onu n g en s form åga och som
på g o d a grunder kunde b eg ä ra s , ville
han gå holländarnes ön skn in ga r till m ö te s,
om de - v ille upphöra m ed sina fien tlig-
heter och v isa h onom vän skap . Om de
till ä fven tyrs nu så som tillförene sku lle
invanda, att de på grund a f allians med
Danm ark b lifvit ind ragn e i d e tta krig
för att rädda d et från und er g ån g och
ingalunda a f ha t till sv en sk a rn e , sku lle
C o y e t svara, att den allians, som exis-
terade mellan holländarne och danskarne
m åste to lka s så , a tt den på in tet sä tt
kränkte eller a fb rö t deras gam la med
S v e r ig e ingån gn a allians, hv ilken k on u n g
en å sin sicla ob ro ttslig en hållit. E ljes
sku lle det vara d å lig t b e stä ld t med tro
och lo fven mellan k onun g en o ch repu-
bliken, om det sku lle stå hv ilkendera
parten som h e lst fritt att efter om ständ ig -
heter och g o d ty ck e b ry ta gam la ofver-
en skomm elser. H o lländarne hade m era än
tillräck ligt upp fyllt sina fö rp lik telser till
Danmark , hvars k onun g m issbruka t deras
hjälp och g en om sin hårdnackenhet ville
tv in ga gen era lsta terna till y tter lig a re ut-
gifter. Och Danm arks forb indelser med
Ö sterrike hindrade freden , på hvilken
den danske konun gen icke utan sina
allierades inbegripande v ille ingå , om än