Previous Page  312 / 401 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 312 / 401 Next Page
Page Background

1659. och engelsmännen kunna verka för treds-

saken, hvilken k onun g en v ille ha fva ord-

nad på grundval a f R o sk ild e fred en och

på ett sätt, som vore fören lig t m ed hans

höga anseende och säk erh et.

D etta forslag vann i h ö g g rad hollän -

darnes bifall, då de därigen om trodd e sig

låttare kunna formå k onun g en a f D anm ark

19november,

till fred. T ill en början u p p rä ttad e s e tt

forslag till förlikning, g en om h v ilk et alla

missforstånd, tv ister och hen tligh e te r sk u lle

undanröjas och en upp rik tig , arlig och

evigt bestående vän skap m ellan k o n u n g ­

en och konungariket S v e r ig e å en a sidan

och den holländska repub lik en å den

andra skulle råda. D en n a ö fv e ren sk om -

melse skulle em ellertid icke vara b indand e

förr än efter freden m ellan S v e r ig e och

Danmark. Under tiden sk u lle d e h o l­

ländska sändebuden m ed all fdit verka

för fred med D anm ark sam t d e s s lik e s

söka undanröja an ledn ingen till kon u n g ­

ens klagomål m o t ho lländarne o ch till

det basta anbefalla sak en h o s g en era l-

staterna. D e tta var så m y ck e t nödvän -

digare, som sändebuden h ad e förk larat,

att deras fullmakt ick e s tr ä ck te s ig ut-

öfver hvad som i H a a g k o n s e r ten före-

skrifvits rörande E lb in g fö rd r a g e to ch eluci-

dationerna och a tt d e därför ick e kunde

göra något vid k onu n g en s k lagom å l.

Men konungen trängd e ick e h eller så

stärkt darpå utan v ille fram förallt lå ta

holländarne forstå a tt g en om a tt g å dem

tillmötes i a fseend e på elu cida tionerna

hade han v isa t sin fred skärlek , ehuru

hans fiender för a tt g ö r a h on om förha tlig

anklagat honom för m o tsa tsen . U ti samm a

förlikningsförslag kon firm erades E lb in g ­

fördraget med elucida tionerna i T h o rn m ed

uteslutande a f paragrafen

V e r u m e n im

vero

, uti hvilken holländarne för sina ar-

meiade fartyg påyrkat samm a form åner

som för sven skarnes.

D e t återstod v isser lig en ännu några

oafgjorda tvister, så som e x em p e lv is be-

träffande Carloff, de förluster sv en sk a rn e

tillskyndats i N y a S v e r g e , som ho llän -

arne bem äk tiga t sig , d e kon tribu tio -

neb som en ligt E lb in g fö rd ra g e t sku lle

er äggas efter m o sk ov itern a s infall i L iv-

and, och afskaffandet a f d e till S v e r ig e s

r

.1

■ ■

S J Ä T T E

n ackde l a f ho lländarne pabjudna p å lagor 1659 .

å sv en sk a fartyg , som trafikerade O ster-

sjön sam t å a f d e ssa förda varor. Men

a f fruktan att b erörandet häraf sku lle

fördröja förlikn ingen , ville konungen icke,

att hans komm issarier sku lle tala någo t

härom , utan uppd rog han åt C o y e t att

01 dna d e ssa sak er i H aag . Ö fver tygad

om a tt k onun g en a f Danm ark endast mot-

v illig t sk u lle g å in på fred och icke

underlåta n å g o t tillfälle a tt oroa S v e r ig e ,

ö n sk a d e han a tt holländarne sku lle med-

verka till a tt han i stä llet för Trond-

hjem och Bornholm finge i satisfak tion

A k e r sh u s am t och efter gre fv en s a f O lden ­

b u rg död W ürden . I sådant fall ville k o ­

nungen afstå från anspråk på subsid ier och

från N y a S v e r ig e m o t en miljon thaler

sam t tillika u tfästa s ig att icke höja

tullen på trävaror, som man brukade

häm ta från d e ssa trakter i N o rg e . A k e r s ­

hus å stundad e han näm ligen därför att

d e s s lä g e u tg jo rd e ett g o d t skydd för

S v e r ig e , och för a tt konungen a f D an ­

mark, som nu m o t sin vilja inlät sig på

fred, ick e sku lle b e g a g n a forstå tillfälle

a tt ö fva fien tligh et m ot S v e r ig e . D ä r e st

ho lländarne å ter sku lle vidare förhala saken

och v isa s ig fien tlige, sku lle konungen

icke känna s ig bunden a f E lb ing fördraget

och elucidationerna, och därför var han

a n g e lä g en a tt med det forstå få vetskap

om holländarnes ställn ing. D e tta förlik­

n in g sfö r sla g väck te en del m isstankar

h o s en g elsm änn en , som för öfrigt hade

b lifvit g a n sk a svårhand terlige och oem o t-

ta g lig e för ska l sam t v ille tv inga konung ­

en a tt utan forbehåll an taga H aagkon ser-

ten s b estämm elser. F le e tw o od fick order

a tt b e sv ä ra s ig häröfver infor parlam en tet

och förklara, a tt inga h o te lser kunde

formå k onungen a ttg å in p åH a a gk on s e r ten

i d e s s nuvarande form. Engelsm ännen

fordrade, a tt konungen sku lle afstå från

T rondh jem och nöja s ig med deras löfte,

a tt d e sku lle befordra hans sak rörande

Bornholm , under det att konungen dock

b e g ä rd e m era än denna ö i satisfaktion .

§ 5 9 . E fter a tt hafva vid tag it erfor-

Konungens

d erliga an sta lter påSjälland lämnade

°’j £ ^ f en

k onun gen b efa let dar åt p falzgrefven a f

med Dan-

Su ltzbach och b e g a f s ig öfver S kån e till

mark.

B O K E N

637

82