1659. och engelsmännen kunna verka för treds-
saken, hvilken k onun g en v ille ha fva ord-
nad på grundval a f R o sk ild e fred en och
på ett sätt, som vore fören lig t m ed hans
höga anseende och säk erh et.
D etta forslag vann i h ö g g rad hollän -
darnes bifall, då de därigen om trodd e sig
låttare kunna formå k onun g en a f D anm ark
19november,
till fred. T ill en början u p p rä ttad e s e tt
forslag till förlikning, g en om h v ilk et alla
missforstånd, tv ister och hen tligh e te r sk u lle
undanröjas och en upp rik tig , arlig och
evigt bestående vän skap m ellan k o n u n g
en och konungariket S v e r ig e å en a sidan
och den holländska repub lik en å den
andra skulle råda. D en n a ö fv e ren sk om -
melse skulle em ellertid icke vara b indand e
förr än efter freden m ellan S v e r ig e och
Danmark. Under tiden sk u lle d e h o l
ländska sändebuden m ed all fdit verka
för fred med D anm ark sam t d e s s lik e s
söka undanröja an ledn ingen till kon u n g
ens klagomål m o t ho lländarne o ch till
det basta anbefalla sak en h o s g en era l-
staterna. D e tta var så m y ck e t nödvän -
digare, som sändebuden h ad e förk larat,
att deras fullmakt ick e s tr ä ck te s ig ut-
öfver hvad som i H a a g k o n s e r ten före-
skrifvits rörande E lb in g fö rd r a g e to ch eluci-
dationerna och a tt d e därför ick e kunde
göra något vid k onu n g en s k lagom å l.
Men konungen trängd e ick e h eller så
stärkt darpå utan v ille fram förallt lå ta
holländarne forstå a tt g en om a tt g å dem
tillmötes i a fseend e på elu cida tionerna
hade han v isa t sin fred skärlek , ehuru
hans fiender för a tt g ö r a h on om förha tlig
anklagat honom för m o tsa tsen . U ti samm a
förlikningsförslag kon firm erades E lb in g
fördraget med elucida tionerna i T h o rn m ed
uteslutande a f paragrafen
V e r u m e n im
vero
, uti hvilken holländarne för sina ar-
meiade fartyg påyrkat samm a form åner
som för sven skarnes.
D e t återstod v isser lig en ännu några
oafgjorda tvister, så som e x em p e lv is be-
träffande Carloff, de förluster sv en sk a rn e
tillskyndats i N y a S v e r g e , som ho llän -
arne bem äk tiga t sig , d e kon tribu tio -
neb som en ligt E lb in g fö rd ra g e t sku lle
er äggas efter m o sk ov itern a s infall i L iv-
and, och afskaffandet a f d e till S v e r ig e s
r
.1
■ ■
S J Ä T T E
n ackde l a f ho lländarne pabjudna p å lagor 1659 .
å sv en sk a fartyg , som trafikerade O ster-
sjön sam t å a f d e ssa förda varor. Men
a f fruktan att b erörandet häraf sku lle
fördröja förlikn ingen , ville konungen icke,
att hans komm issarier sku lle tala någo t
härom , utan uppd rog han åt C o y e t att
01 dna d e ssa sak er i H aag . Ö fver tygad
om a tt k onun g en a f Danm ark endast mot-
v illig t sk u lle g å in på fred och icke
underlåta n å g o t tillfälle a tt oroa S v e r ig e ,
ö n sk a d e han a tt holländarne sku lle med-
verka till a tt han i stä llet för Trond-
hjem och Bornholm finge i satisfak tion
A k e r sh u s am t och efter gre fv en s a f O lden
b u rg död W ürden . I sådant fall ville k o
nungen afstå från anspråk på subsid ier och
från N y a S v e r ig e m o t en miljon thaler
sam t tillika u tfästa s ig att icke höja
tullen på trävaror, som man brukade
häm ta från d e ssa trakter i N o rg e . A k e r s
hus å stundad e han näm ligen därför att
d e s s lä g e u tg jo rd e ett g o d t skydd för
S v e r ig e , och för a tt konungen a f D an
mark, som nu m o t sin vilja inlät sig på
fred, ick e sku lle b e g a g n a forstå tillfälle
a tt ö fva fien tligh et m ot S v e r ig e . D ä r e st
ho lländarne å ter sku lle vidare förhala saken
och v isa s ig fien tlige, sku lle konungen
icke känna s ig bunden a f E lb ing fördraget
och elucidationerna, och därför var han
a n g e lä g en a tt med det forstå få vetskap
om holländarnes ställn ing. D e tta förlik
n in g sfö r sla g väck te en del m isstankar
h o s en g elsm änn en , som för öfrigt hade
b lifvit g a n sk a svårhand terlige och oem o t-
ta g lig e för ska l sam t v ille tv inga konung
en a tt utan forbehåll an taga H aagkon ser-
ten s b estämm elser. F le e tw o od fick order
a tt b e sv ä ra s ig häröfver infor parlam en tet
och förklara, a tt inga h o te lser kunde
formå k onungen a ttg å in p åH a a gk on s e r ten
i d e s s nuvarande form. Engelsm ännen
fordrade, a tt konungen sku lle afstå från
T rondh jem och nöja s ig med deras löfte,
a tt d e sku lle befordra hans sak rörande
Bornholm , under det att konungen dock
b e g ä rd e m era än denna ö i satisfaktion .
§ 5 9 . E fter a tt hafva vid tag it erfor-
Konungens
d erliga an sta lter påSjälland lämnade
°’j £ ^ f en
k onun gen b efa let dar åt p falzgrefven a f
med Dan-
Su ltzbach och b e g a f s ig öfver S kån e till
mark.
B O K E N
637
82