640
S J Ä T T E B O K E N
1659 . undan tag för sig , lå g e det nära tili hånds
att tänka, att orsaken vore, att de sku lle
vara oförhindrade, när lusten folie på, att
anfalla S v e r ig e eller Danmark .
O em o tta g lig e för alla skäl, vidhöllo
medlarne sin m en ing, hvadan sven skarn e
funno för g o d t att heit hallet u teslu ta
denna artikel hellre an att u tsä tta sig för
risken, att medlarne sku lle lyckas däruti
inflicka n å g o t tili S v e r ig e s nackdel. M ed
larne yrkade ock så på att afträdelsen af
T rondh jem b le fve tyd ligen u ttryck t, och
att från Skån e och Mailand sku lle undan-
taga s Læ so , Anho lt och Saltholrn för att
förekomma, att sven skarne senare sku lle
kunna framkomma med några anspråk
på dessa. Beträffande den kom pen sa tion ,
som konungen vän tade s ig i N o r g e , för-
k larade S idn ey och Hu ijbert, a tt det vore
en fåfang förhoppn ing och att konungen
icke sku lle få en fotsbredd mark dar, ja
icke ens ett sandkorn; att om ock så D a n
mark sku lle g å in därpä, sku lle England
och Holland aldrig tillåta det. D e betrak-
tade s ig som konungen s a f Danmark för-
myndare, och de ärnade icke i denna
an g eläg enh e t framställa n ågo t m edlings-
förslag. V o g e lsa n g tillade, att om man
ock så sk ickade tio sändebud tili Holland ,
sku lle man icke ernå n ågo t vidare, och
hvarken D e W itt eller borgm ästaren i
Am sterdam sku lle v å g a öppna sin mun
i denna sak inför generalsta terna, i syn-
nerhet som tili holländarne förpak tats tull-
inkom sterna inom om förmälda områden.
Han framhöll också , att sedan T rondh jem
råkat i sven skarnes händer, hade tullen
där blifvit höjd, hvilket haft tili följd en
stor m inskn ing i den holländska skepps-
farten dit. D e tta hade ho s genera lsta terna
väck t ett så stort m issnöje, att de n ödga ts
gripa tili sådana m edel, som nu framkom-
mit. Och S idney sad e i en hånfull ton,
att konungen hade tag it Bohus för att skyd-
da Västergö tland , nu ville han hafva Akers-
hus tili skydd för Bohus, och om han val
komm e i besittn ing däraf, sku lle han under
förevändn ing a f att skydda Akershus for-
dra S tavanger och så vidare B ergen till
skydd för S tavanger och slutligen T rond
hjem till skydd för B ergen . G enom T erlon
fick man veta, att fransmännen och engels-
männen förberedd e en allians, hva rig en om 1
de, under föru tsä ttn in g a tt freden g ick
om intet, öm s e sid ig t sku lle förb inda s ig
att nästkomm ande vår upp träda i Sund et
med sina flo ttor och ta g a , hvad de kunde,
sam t dela d etta sinsem ellan . V id S v e r ig e s
anspråk i Gu ineaaffären fa ste s lika litet
n å g o t a fseend e , då d et an så g s , att dan
skarne med våld b lifvit tv in g ad e a tt ingå
darpå för att b lifva k v itt de sv en sk a trup-
perna. D e v ille äfven , a tt allt artilleri
sku lle lamnas kvar på d e p la tser, som
sven sk arn e sku lle afträda, och a tt k on u n g
en a f Danm ark sku lle b ehå lla tite l ai Gö-
th es konung , lik som e n g e lsk e konun gen
alltjämt b eh ö ll titel a f F rankrike, ehuru
en gelsm änn en ick e ä g d e en b it a f d etta
land. S v en sk a rn e s alla invändn ingar voro
utan verkan och n å g o t m ed lin g sfö r sla g
framkom icke från m ed larne. D e t sv en sk a
u tka stet, som S id n ey em o tta g it, försedde
han med randanmärkningar och sk ickad e
det åter till sv en sk a rn e, h v ilk et ö fverm od i-
g a b e te en d e m y ck e t förtörnade k onun gen .
M ed larnes barska upp trädande skräm de
de sv en sk e komm issarierna till att af-
g ifva en skriftlig fork laring a tt afträda
T rondh jem och sen a re ö fversända afträ-
d elsein strum en tet, en ä tgärd , som var
så m ycke t m indre påkallad , som m ed larne
i ingen punk t g å tt k onun g en till m ö tes.
K omm issariernas å tg o rand e m issh agad e
h ö g e lig en k onun gen , då d e därigenom
bund it h onom utan a tt på samm a g å n g
skaffa honom den säk erh et, som han be-
gärt, och för öfrig t hade han förbjudit
sina komm issarier a tt exp ed iera någon af-
trädelsehand ling. D ärför lät k onun g en af-
g ifva en m o tförk laring och å terkallade
sina komm issariers fork laring, så som va-
rande afgifven m o t hans order. D ärjäm te
förehö ll han på d et a llva rliga ste sina k om
m issarier a tt öfverila s ig m ed några for
k laringar, innan man b lifvit med m ed larne
en se om förhand lingssä ttet. I de redan
affattade punkterna sku lle de ick e tillåta
någon ändring, innan de hänsk ju tit frågan
till konungen , som hade an svaret för verk-
ställandet a f alla b e slu t och m å ste s e till,
att in tet sk edde , som v o r e för hans h ö g a
värd ighet kränkande eller för hans rike
skad lig t. Fram förallt sku lle d e sok a åstad-