S_KonugCarlXGustafsBragderII

1659. komma en ighet i a fse en d e på ga ran tin ,

innan de g in go vidare. Om m e d lam e icke

ville lyssna härtill och for ö lr ig t ick e \ i l l e

gå i ordning med frågorna, sa tte k onu n g en

sig öfver deras orå ttråd ighet. K om m issa

riema skulle icke tåla m ed larn es hån eller

hotelser utan g ifva dem sv a r på tal, så som

konungens h öga värd igh e t d e t k rä fde och

säga dem rent ut, a tt han ick e tank te

tigga dem om en fo tsb redd mark e lle r

gifva efter a f sina rä ttigh e ter , förr an han

erhållit full säkerhet för sitt rike o ch rätt-

mätig satisfaktion , och han h o p p a d e s kun-

na drifva tillbaka en hvar, som d ristad e

anfalla de p latser, a f hv ilka han v o r e 1

besittning. Om d e tta ick e sk u lle a fh å lla

medlarne från deras o fv e rm o d ig a språk ,

skulle komm issarierna u tan om sv e p sä g a ,

att konungen fann deras upp trädand e o för-

enligt med deras uppdrag så som m ed lare,

och att de endast hade a tt s ä g a ifrån,

om de ville vara k onu n g en s vänner eller

fiender, och sku lle d et komm a till krig , läm -

nade han u tgången i G ud s hand och sk u lle

återkalla sina komm issarier, h v ilk e t han

icke skulle göra, om m ed larne v isa d e be-

nägenhet för fred. I m o tsa tt fall sk u lle

han förskansa s ig på läm p lig a p la tser i

Danmark och stanna där, tilis fö r syn en ,

visade honom en v ä g a tt k omm a ur svå -

righeterna. På den punk ten s to d o nu freds-

förhandlingarna vid åre ts slut.

Utonfor

§ 61. I och vid K öp enh am n u trä ttad e s

Kopenhamn.

•

intet af betyd else i all syn n e rh e t ick e under

hostmånaden, då det s tig an d e v a ttn e t h in 

drade alla utfall från de b e lä g r a d e s sida.

Men vid vinterns inbrott, sed an d e sm a la

vattnen tillfrusit, flydde m ånga , p inade

nf kylan och u ttrö ttad e a f k r ig stjän sten ,

från det svenska läg re t in i stad en . K on u n g

Fredrik lät i trakten om kring lä g r e t u tströ

flygskrifter, hvaruti han u tlo fv ad e för r y t

tere och hast tio thaler och åt en fo tk n ek t

em thaler förutom g o d t och b ek v äm t k v a r 

ter. D etta föran ledde, a tt e tt hundratal,

hvaraf största delen var ty sk ar, lät lo ck a

sig till staden. A f denna orsak a flä g sn ad e s

sedan de tyska reg em en ten a från la g r e t, där

endast svenskar och finnar k varstannade.

Under vintern g jo rd e en a fd eln ing dan 

ske ryttare ett utfall och öfverfö ll en sv en sk

postering, hvarvid s e x tio d els n e d h ö g g o s ,

S J Ä T T E

d e ls to g o s till iånga . K ort därefter be- 1659 .

g å fv o s i g några vågh a lsa r ut ifrån K ö 

penham n i en b å t, och efter att hafva

land stig it en mil från stad en g öm d e de

s ig under d a g en i en sk o g . Fö ljande natt

fo r tsa tte d e till F red e r ik sb o rg , hvarifrån

d e ur k u n g lig a s ta lle t bortförde tjuguåtta

h ä sta r, m ed hv ilka de ly ck ad e s undkomma

in i stad en . En löjtnan t, som deserte-

rat, g jo rd e lika led es nattetid ett utfall

m ed en liten trupp, p a sserad e oförmärkt

d e s v en sk a v ak tp o stern a och kom fram

till R o sk ild e , n ed g jo rd e sk iltvak ten och

t o g ö fv e r tjugu hästar, som fördes till

K öpenh am n . D e s s a roderier voro i huf-

vud sak a f ringa b e ty d e ls e , men h o s de

vid seg r a r fo g a vane danskarne vä ck te

d e ju b e l och b id rog att lifva den inom

murarne så län g e in stängd a massan , som

borjad e b lifva o tå lig . A andra sidan t o g

A s c h e b e r g två kompan ier danske fotknek-

tar, h v ilk a på v ä g från F em ern till K öp en 

hamn a f storm drifvits i land på Möen.

§ 6 2 . D å ho lländarne i de fiesta af-

s e en d en m o tsa tte s ig k onun gen s forslag,

b e s lö t han a tt g ö r a ett sista forsök för

a tt vinna dem på sin sida. F ö r d etta ända-

mål a fsänd es C o y e t till H olland med order

a tt b ea rb e ta g en era lsta tern a i g em en och

hvarje prov ins särsk ild t sam t framförallt

Am sterd am . O ch förhoppn ing fanns, att

C o y e t sku lle kunna n å g o t uträtta, då h o l

ländarne fått erfarenhet a f a tt d et icke

var så lä tt att kufva konungen . K onungen

trak tad e så m y ck e t mera efter forson ing

m ed holländarne, som han a fengelsm ännen

ick e kunnat ernå annat än tomma löften.

D e t fram gick äfven tyd lig t a f den sista

H a a g k o n s e r ten , a tt engelsm ännen icke

v o ro m indre afundsjuke på sven skarne

än holländarne, och för öfrig t kunde man

m ed an ledn ing a f o ro ligh eterna inom d e 

ras land ick e vän ta n å g o t stöd a f dem.

C o y e t h ad e i uppdrag a tt framhålla allt,

Coyet afgår

som kunde b id raga a tt vinna holländarnes

såsom sände~

bud till

vän skap . Men på d et a tt hans uppdrag

Hollarul

ick e sku lle b lifva så allmänt kändt och

särsk ild t ick e väcka en g elsm änn en s m iss

tankar, innan man kunde s e , hvad som

kunde vinnas, sku lle C o y e t ta g a som före-

vändn ing för sin m ission Ellbingfordraget

och elucida tionerna sam t föreställa hol-

B O K E N

6 4