291 / 401
630
S J Ä T T E B O K E N
1659 . U lfeldt, på det att denne i tid g en om en som var upp sa tt redan fore M oun tagu s 1
hastig flykt m åtte kunna rådda sitt lif. afresa, var a f d e t innehåll, a tt konungen
Vid m o ttagandet af detta m eddelande b le f sku lle stå lla s ig H a a g k o n s e r ten till efter-
U lfeld t y tterlig t förskräckt, lyckade s rym- rå ttelse och aftråda T rondh jem , och om
ma ur fångelset men b e g a f s ig till sin han icke v ille b ek v åm a s ig dårtill, skulle
o lycka från Malmö öfver till Köpenhamn . den en g e lsk a flo ttan h em k a lla s. D å ko-
Genom denna flykt, till hvilken det onda nungen an så g ho llåndarn e så som fien-
sam vetet drifvit honom , b le f återtilltrådet der, hade deras sånd ebud vågra t att
till S v er ig e honom afskuret, och då han m edfölja till F a lste r , men d e hade aflåtit
nu kom till Danmark utan foru tgången en sk rifvelse m ed b e ty g a n d e a f sin be-
försoning med konung Fredrik, hvilken n äg enh e t för fred.
han död ligt förolämpat, fick denne till-
D å nu underhand lingarna i N yk jöb ing
fälle att utkräfva en välförtjänt håmnd.
sku lle borjas, v isad e d et s ig g en a st, att
D å D e Ruyter icke kunde utråtta n å g o t utan hollåndarne kunde in tet b e slu t fattas,
af vikt i Sundet, sk ickades han med de och därför en ad e s man om a tt aflåta en
holländska såndebudens m edgifvande a f skrifvelse till dem m ed anm odan att in-
konung Fredrik med de holländska trup- finna sig . K onu n g en låt då för dem ut-
perna och många m edelstora fartyg till fårda le jd eb re f och b efa lld e en trupp ryt-
H o lstein för att dårifrån öfverföra de alli- tare att k onvo jera d em , hvarjåm te några
erades trupper till Fyn . Obdam åter, som a f k onun g en s m ån * sk u lle m ö ta dem på
af konung Fredrik b lifv itrik ligenb egå fvad , våg en . V id ank om sten till N yk jöb ing
passerade med sin flotta Sundet, dår han b le fvo de vål lo g e r a d e och p råk tig t trak-
på fiendemanér lo ssad e sk o tt m ot båda terade, och underhand lingarna började
fåstningarna. Vid å terkom sten till Holland under de b ä sta förhoppn ingar, enår alla
b le f han, om ån under protester från några syn te s v isa sto r b en ä g en h e t för fred.
håll, officiellt betackad för sitt vål utförda Men då k onun g en v idhö ll sin men ing
uppdrag.
om fö rhand ling ssä ttet, och m ed larne ville
Fredsmedlar
-
§ 53. För att vara någo t nårmare Pom- g å sin v å g , kom man ick e till n å g o t beslut.
ne anlanda
m ern, som var öfversvämmadt af de alli-
S v en ska rn e b e g ä rd e , a tt innan man
hpå ^Falster
era(^es trupper, hade konungen b eg ifv it skrede till hu fvud saken , sku lle medlarne
sig till N yk jöb ing på Falster, och dit förfo- bifalla v issa fordringar, n åm ligen att de
gade sig också de franska och engelska sån- tre staterna g em en sam t och sedan hvar
debuden för att så mycket som möjligt be- och en för s ig sku lle förbinda s ig att
främja fredssaken.
F öre sin afresa till ansvara för att D anm ark ob ro ttslig en
Falster hade de engelska såndebuden
sku lle hålla, hvad man en a t s ig om;
helt öfvermod igt förkunnat, att om freds- vidare att de tre sta tern a sku lle arbeta
underhandlingarna genom svenskarne för- för förlikn ing m ellan k onun g en å ena
halades, skulle de lå ta en flotta med trupper sidan och k ejsaren och kurfursten af
komma från England och visa svenskarne Brandenburg å den andra, hv ilka konungen
skarpare tånder, ån hollåndarne gjort, a f Danm ark till b eh a g anfallit de sv en sk a
Och om affåren sku lle utmynna i ett krig, provinserna; sam t slu tlig en a tt de sku lle
skulle svenskarne dårefter icke så lått, verka for att allt, som a f d e s s e blifvit
som de trodde, komma till fred, och krigs- eröfradt, m å tte å terstå lla s och forsåk*
kostnaderna skulle blifva dem dyra. I ring g ifvas, att ing en v idare krånkn ing
sådant fall skulle engelsmånnen ingå en a f w e stfa liska freden sku lle forekomma,
allians med hollåndare och danskar och Man om d e s s e vå g rad e a tt återlåmna,
kanske åfven med andra, som stodo i hvad som b lifvit eröfrad t, sku lle de tre
forbund med d esse. Och når en skrif- staterna m ed våld tv in g a dem dårtill
velse från parlamentet vål hunnit komma och för fram tiden garan tera S v e r ig e
konungen i handom, finge man v isshet, d e ssa provinser. Om d etta b le fv e m ed
om han ville råtta s ig efter engels- g ifvet, v ille k onun g en tillm o te sg å de tre
männens förslag. Förenämnda skrifvelse,
s t a t e r n a o c h m e d D a n m a r k
underhand la om