S_KonugCarlXGustafsBragderII

6 2 8

S J Ä X T E

1659 . afgifvit forklaring, att han an to g e med-

larnes forslag, och lamnade svar på de

a f konungen a f Danmark honom före-

lagda punkterna. Med detta svar voro

medlarne emellertid icke tillfreds utan

fortsatte sina yrkanden, som endast ledd e

till att konungen a f Danmark, ehuru

m o tvilligt, åfven förordnade G ersdorff

till komm issarie, men med villkor att

den hollandska flottan och trupperna

skulle fortsåtta fientligheterna m o t sv en 

skarne, tilis fredsförhandlingarna blifvit

bragta till ett lyck ligt slut.

På detta sått upp togo s åter förhand-

lingarna, men förhandlingsplatsen b le f

icke åndrad, då danskarne såvål som

hollåndarne vågrade att aflågsna s ig så

långt från flottan. T å lten bortfordes nu,

och hus a f trå uppfördes till båttre skydd

mot kölden, hvarefter komm issarierna

åter kommo tillsammans. Men in tet a f

vikt utråttades vid d essa konferenser,

då danskarne voro ganska liknöjde och

långsamme, och flere dagar g ingo forbi,

utan att de låto se sig , hvarem ot sv en 

skarne alltid stodo beredde i lågret.

Danskarne hoppades nåm ligen ståd se att

med vapenmakt kunna utföra n ågo t af

b etyd else mot svenskarne, och sedan

Mountagu beg ifvit sig bort, hade deras

lust till fred aftagit. D enn es nårvaro

hade någo t tillbakahållit hollåndarne, som

m isstrodde honom . Men nu hade de både

tillfälle och makt att utföra sina planer

och i afvaktan dårpå förhalade de under

alla slags förevändningar forhandlingen.

Danskarnes

§ 5 1. Under de ofruktbara och ändlösa

frukiiusa

ordstriderna hade D e Ruy ter till sin stora

foretag.

förtrytelse nödgats tillbringa hela som -

maren i S tora Belt, men efter en gelsk a

flottans affård b eg a f han sig g en a st till

Köpenhamn och fortsatte dårifrån till

Sundet samt b esa tte Landskrona. Under

K ronborgs fåstning lågo två sven ska krigs-

fartyg, som han gårna skulle vela t göra

obrukbara, men sedan två brandskepp

utan resultat utskickats, höll han för råd-

ligast att icke vidare anfalla dem. Många

förmenade, att det skulle varit honom lått

att tillintetgöra hela den sven ska flottan

i denna hamn, men hollåndarnes afsikt

var icke att undertrycka S v er ig e utan

B O K E N

fastm era a tt upp eh å lla jåm v ik t mellan detta 1659.

rike och D anm ark . F o r o fr ig t sku lle det

n o g icke varit så lå tt a tt ta g a den sv en 

sk a flottan , som h ad e få stn ingen bakom

s ig , forutom sk ydd a f hår och hvar på stran

den upp forda b a tterier. På det a tt em el

lertid en så stark flo tta m å tte n ågo t ut-

råtta, d e ta sch e rad e s o fv e r s te K illigrew

)

som forde b e fa le t o fv e r fo tfo lk e t ombord,

med e tt tu sen tvåhundra fotknek tar, to lf

k r ig sfa r tyg och sju b rand sk epp for att

ta g a K jo g e . K un sk apa re h ad e underråttat

k onun g F redrik , a tt ick e m era an två 

hundra so ld a ter funnos i stad en och att

befåstn ingarna m o t v a ttn e t vo ro b lottade.

Men sv en sk a rn e, som fått v etskap om

planen , hade ra sk t rek ry tera t m anskapet

i staden , och Carl G u s ta f sjå lf b e g a f sig

o ck så dit for a tt g o r a alla forberedelser

for K illigrew s m o tta g and e . D enn e , som

ing en ting v is s te om d e s sa å tgårder, hade

under n a tten s m orker hunn it nårma sig

staden på en h a lf m ils afstånd . D å be-

darrade vinden och h a fv e t lå g blickstillt,

hv ilket n od g ad e h on om a tt invån ta dag-

bråckn ingen , vid hvars inb ro tt han fick

syn på den på stranden i g e v å r stående

fienden. Om han nu fo r tsa tt m o t land, skulle

hans u nd erg ån g varit g if v e n ; han fann clår-

for for g o d t a tt å tervånda till flottan.

S am tid ig t h ad e dan skarn e, m ed an led 

n ing a f en våntacl re sn in g a f landtbe-

folkn ingen , vid Y s tad i S k ån e landsatt

en stark a fd eln ing fo tfo lk , och K illigrew

fick åfven order a tt fo r fo g a s ig dit. Men

konungen samm and rog sina trupper och

g ick lo st på danskarne, som m ed ofor-

råttadt årende vånd e å ter till Kopenhamn .

K illigrew v ille åfven dår land så tta de hol-

låndske so lda terna , som h ad e svårt att

uthårda så lån g tid om bord . Men bor

garne i K openham n vo ro fo g a b elå tn e med

en sådan h jå lpsåndn ing , då d e befarade,

att so lda terna sku lle m ed fora sjukdomar

och foranleda hun g er snod , och forklarade,

a tt de sjå lfve vo ro tillråck lig t starke att

forsvara staden . D e tta a fsp isand e miss-

h agad e hollåndarne, som a n så g o d et ob il

ligt, i b etrak tand e a f a tt danskarne voro

sk y ld ig e dem så sto r tack.

F o rra d e n ,

§ 52 . D an sk a rn e s for sok a tt gen om ^

forråderi o fverrump la sv en sk a rn e fick icke

tåckes.