285 / 401
624
S J Ä T T E B O K E N
1659 . nat an däri se ett tecken på att med-
§ 4 8 . Ehuru k onu n g en a ldrig stallt sig 1659.
larne s tod e mera på den ena partens ob en ä g en for fred utan end a st v äg ra t att
Holländame
sida an på den andres. Därjäm te fram- låta sig på tv inga s H a a g k o n s e r ten s förslag,
«ppträda mot
höll han, att det vore icke rätt, att anbefallde de h o lländ ska sändebud en , se-
verige‘
holländarne ville tränga sig med i d essa dan tiden för stille stån d e t var utlupen,
underhandlingar, då konungen så tyd lig t Obdam att, då k onu n g en a f S v e r ig e icke
förldarat, att han icke utan efter skedd vela t a fgifva en ty d lig fork laring angående
äterförson ing med dem ville godkänna fred sforslaget, men k onu n g en a f Danmark
dem såsom medlare.
v isa t s ig b en a g en för de tre staternas
Vid öppnandet a f omförmälda skrif- forslag, anfalla sv en sk a rn e , hvar h elst han
ve lse befanns den innehålla ett yrkande, anträffade dem och så m y ck e t han kunde,
att Rosk ildefreden skulle bekräftas sam t förse K öpenham n m ed p rov ian t sam t på-
att allt, som efter densamma blifvit a f skynda D e R u y ter s ankom st. Därjäm te
båda parterna eröfradt, skulle äterlämnas anhöllo de h o s fransm ännen , a tt d e sse
och Trondhjem under alla forhållanden icke sku lle hjälpa S v e r ig e , och h o s engels-
förblifva i Danmarks ägo . D en tredje arti- männen, a tt de o fficiellt sku lle återkalla
keln skulle helt u tgå, och inga nya tullar alla en g e lsk e undersåtar, som v o ro i sven sk
eller pålagor skulle hvarken a f svenskarne tjänst, sam t lä g g a b e s la g på i en g e lsk a
eller danskarne påbjudas. D e tre staternas hamnar lig g an d e s v en sk a fartyg .
undersåtar skulle i båda rikena tillför-
I den sista H a a g k o n s e r ten va rb eslu tad t,
säkras lika rättigheter och alla formåner att de båda repub likernas sändebud ge-
i en lighet med E lb ingfördraget och eluci- m ensam t sku lle b e stämm a d et antal fartyg,
dationerna skulle tillerkännas dem. Bran- som b efunnes er ford erlig t för affären i
denburg skulle äfven i freden inbegripas, Danm ark sam t att, i b etrak tand e a f de
därest kurfursten inom en månad efter stora kostnaderna , re sten så som ob ehö flig
anmodan tillkännagäfve sin b enägenhet sku lle hem sändas. Men de ho lländ ska sän-
därför. Om ännu vid denna tid några debuden hade h em liga ord er a tt ick e skicka
meningskiljaktigheter mellan konungen hem mera än tjugu far tyg , sedan de dock
och kurfursten förefunnes, skulle de tre förut förv issa t s ig om , a tt d e karvarande
staternas ministrar söka b ilägga dem voro tillräck liga för a tt g ifv a eftertryck
och skulle d esse äfven bem öda s ig om åt H a a gk on se r ten s b e slu t. Sänd ebuden
att släcka krigslågan i Polen. D e med sku lle likväl s e till, a tt d e en g e lsk a far-
härtigen a f H o lstein gjorda öfverens- ty g en a fseg lad e forst och a tt å terstod en
kommelser skulle hållas och de tre sta- a f den en g e lsk a flottan i fa r ty g en s antal och
terna skulle ikläda sig garanti för freden,
styrka icke b le fv e den h o lländ ska öfver-
D enna skrifvelse upp tog s a f konungen läg sen . E ng e lsm änn en , som icke kände
mycket onådigt, i synnerhet som han n å g o t om denna order, anhö llo h o s hol-
befallt, att intet fredsforslag annat än ländarne, a tt man sku lle n o g a bestämm a
från danskarne skulle m o ttagas, men om det antal fartyg , som sku lle öfvervin tra i
medlarne öfverlämnade någon skrifvelse, Danmark^ D å d et b le f tyd lig t, a tt hollän-
skulle komm issarierna därät endast ägna darne icke v ille d ela sin flotta, förklarade
en flyktig uppmärksamhet och, därest M oun tagu , att då d e ho lländ ska sände-
de funne det lämpligt, visa den för de buden icke i en ligh e t m ed Haag feönsertens
danske kommissarierna. D å skulle endast b eslu t v ille b estämm a , huru m ånga a f
två fall kunna inträffa: antingen skulle deras fartyg sku lle förena s ig med de
danskarne godkänna innehållet, utan att en g e lsk a och huru m ånga , som sku lle hem-
svenskarne ägnat någon uppmärksamhet sändas, hade han b e slu ta t a tt hem fora
därät eller uppgifvit sin rätt att förkasta hela den en g e lsk a flottan . H an ville vis-
förslaget, eller ock skulle danskarne af- serligen icke afvika från H a a gk on ser ten s
visa forslaget och hela skulden falla på b eslu t eller inlåta s ig på några nya forslag,
dem, hvarvid medlarnes oberä ttigade men han saknad e m ed e l for underhåll a f
förfarande skulle komma i dagen .
en så sto r flotta. F ö r sk en s sku ll för sök te