Previous Page  283 / 401 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 283 / 401 Next Page
Page Background

622

S J Ä T T E B O K E N

1659 . till Holland for att infor genera lstaterna

sjålfva b e ty g a sin b enågenhet dårtill.

For fred med Danmark vore han icke

mindre benågen , men den m åste blifva

årlig och b etryggand e. For uppnåendet

a f en sådan fred vore det basta såt-

tet, att forhandlingen såsom brukligt

var mellan de nordiska rikena skedde g e ­

nom befu llmåktigade ombud från båda

parterna.

Efter slutad audiens b egå fvo s ig hol-

låndarne åter till Kopenhamn i såliskap

med Terlon , i hvars hånder konungen

låmnat lejdebref for de danske fullmåktige.

Danskarm

§ 4 5 - T itlam e i lejdebrefven gå fvo

gå ovilligt

anledning till svårigheter, enår svenskarne

hil under-

vjjje tilldela. konungen a f Danmark

handling.

.

titel a f G o thes konung, då denna titel

numera icke syn tes beråttigad , och dan­

skarne å sin sida nekade konungen a f

Sverige titel a f Skåne, då de icke ville

erkånna Rosk ildefreden , i kraft a f hvilken

Skåne komm it under S v er ig e s vålde.

Emellertid framstålldes a f hollåndarne

ett m ed lingsforslag, som a f båda par­

terna an togs, nåm ligen att Carl G usta f

skulle tituleras endast konung a f S v er ig e

och Fredrik endast konung a f Danmark

utan vidare tillågg. Sedan såkra lejdebref

a f svenskarne ofverlåmnats, b egårde d e sse

likadana a f danskarne, hvarvid de senare

uppstållde nya svårigheter. D å anhollo

engelsmånnen och hollåndarne skriftligen

hos konung Fredrik om om edelbart ut-

fårdande af onskade lejdebref, enår for-

handlingarna dårforutan icke kunde borjas,

och skulden till fredens forhalande komm e

att drabba honom , dårest han icke ut-

fårdade brefven. K onung Fredrik låm-

nade då for de sven ska fullmåktige i

fredsmedlarnes hånder såkra lejdebref

åtfoljda a f en forklaring, att han ville

skicka komm issarier for åvågabringande

af fred, om Carl Gustaf forst ville uttala

sin mening ofver de punkter, som funnos

i denna forklaring. Men då i denna skrift

m ycket influtit, som icke allenast kunde

våcka konungens a f S v er ig e m issnoje

utan åfven vore for medlarne m isshagligt,

b le f konung Fredrik såvål muntligen som

skriftligen a f d e sse uppmanad att åter-

taga denna forklaring med alla d ess ut-

flykter på sidan om sak en och att till 1659.

ö fveren skomm en p lats sk icka k omm is­

sarier för sedde med n öd ig a fu llmakter att

afsluta saken . D å r e s t cletta ick e sk edde,

kunde de ick e tro, a tt k onu n g Fredrik

hade n å g o t allvar m ed freden , då han

icke ville g ö r a n å g o t, som erfordrades

for att uppnå den.

D å nu k onun g Fredrik s å g s ig så hårdt

24 augusti.

ansatt, a fg a f han ånd tlig en en rik tigare

forklaring, hvaru ti han g od k å n d e allt,

som stod i ö fv e r en sstäm m e lse m ed Haag-

konserten . D enn a fork laring b le f tillika

med lejd eb refven a f T e r lo n samm a dag

öfverlämnad i d et s v en sk a låg re t, och,

ehuru sven sk arn e h ad e e tt och annat att

anmårka dårem o t, b le f den d ock godkånd .

§ 4 6 . Så lunda bö rjad es nu forhånd-

Forhandling

lingarna mellan sv en sk a r och danskar

a™a med^

i några m ellan stad en och d et sven sk a

¿d-r:a

25

lågret upp slagna tålt, som s to d o ungefår

augusti.

fem tio s t e g från hvarandra. Från lågret

b e g å fv o s ig då S ch e r in g R o sen h an e och

S ten B ielke dit, från stad en O lu f Pars­

b e rg och M o g en s H ö g , hvardera parten

med ett följe a f fem tio ry ttare. D e hålsade

hvarandra m idt em ellan tv å tålt, hvarvid

med larne trådde åt sidan . P a r sb erg talade

först och S ch er in g R o s en h an e svarade,

hvar och en på sitt m od ersm å l. Från båda

parterna b e ty g a d e s b en ä g en h e t för fred,

och fu llmakterna u tv å x lad e s. Dårefter

b e g a f s ig hvardera parten till sitt tålt,

sven sk arn e å tfo ljde a f T e r lon och två

engelsm ån , danskarne a f tv å engelsm ån

och två hollåndare. S v en sk a rn e hade vid

danskarnes fu llmakt g jo r t den anmårk-

n ingen , a tt den ick e var skrifven på

pergam en t sam t a tt den var hopviken

i litet format, h v ilk et P a r sb erg skåmt-

sam t ursku ldade m ed a tt då pergam en t

i allmånhet preparerad es m ed kalk , skrif­

ten s skårpa lå tt u tp lånad es.

D årefter hö lls en samm ank om st i det

sv en sk a tå lte t, d it danskarne hade för-

fo g a t sig . V id dårvid fo r e ta g en öfver-

lå g gn in g om p lats för förhandlingarna

fö r e s lo g o sv en sk a rn e R o sk ild e så som den

b ek våm a ste, m en då denna stad var an-

gripen a f sm itto sam farso t, kunde den

icke an taga s a f danskarne, hvilka an sågo

den p lats, dår d e befunno s ig , såsom