622
S J Ä T T E B O K E N
1659 . till Holland for att infor genera lstaterna
sjålfva b e ty g a sin b enågenhet dårtill.
For fred med Danmark vore han icke
mindre benågen , men den m åste blifva
årlig och b etryggand e. For uppnåendet
a f en sådan fred vore det basta såt-
tet, att forhandlingen såsom brukligt
var mellan de nordiska rikena skedde g e
nom befu llmåktigade ombud från båda
parterna.
Efter slutad audiens b egå fvo s ig hol-
låndarne åter till Kopenhamn i såliskap
med Terlon , i hvars hånder konungen
låmnat lejdebref for de danske fullmåktige.
Danskarm
§ 4 5 - T itlam e i lejdebrefven gå fvo
gå ovilligt
anledning till svårigheter, enår svenskarne
hil under-
vjjje tilldela. konungen a f Danmark
handling.
.
titel a f G o thes konung, då denna titel
numera icke syn tes beråttigad , och dan
skarne å sin sida nekade konungen a f
Sverige titel a f Skåne, då de icke ville
erkånna Rosk ildefreden , i kraft a f hvilken
Skåne komm it under S v er ig e s vålde.
Emellertid framstålldes a f hollåndarne
ett m ed lingsforslag, som a f båda par
terna an togs, nåm ligen att Carl G usta f
skulle tituleras endast konung a f S v er ig e
och Fredrik endast konung a f Danmark
utan vidare tillågg. Sedan såkra lejdebref
a f svenskarne ofverlåmnats, b egårde d e sse
likadana a f danskarne, hvarvid de senare
uppstållde nya svårigheter. D å anhollo
engelsmånnen och hollåndarne skriftligen
hos konung Fredrik om om edelbart ut-
fårdande af onskade lejdebref, enår for-
handlingarna dårforutan icke kunde borjas,
och skulden till fredens forhalande komm e
att drabba honom , dårest han icke ut-
fårdade brefven. K onung Fredrik låm-
nade då for de sven ska fullmåktige i
fredsmedlarnes hånder såkra lejdebref
åtfoljda a f en forklaring, att han ville
skicka komm issarier for åvågabringande
af fred, om Carl Gustaf forst ville uttala
sin mening ofver de punkter, som funnos
i denna forklaring. Men då i denna skrift
m ycket influtit, som icke allenast kunde
våcka konungens a f S v er ig e m issnoje
utan åfven vore for medlarne m isshagligt,
b le f konung Fredrik såvål muntligen som
skriftligen a f d e sse uppmanad att åter-
taga denna forklaring med alla d ess ut-
flykter på sidan om sak en och att till 1659.
ö fveren skomm en p lats sk icka k omm is
sarier för sedde med n öd ig a fu llmakter att
afsluta saken . D å r e s t cletta ick e sk edde,
kunde de ick e tro, a tt k onu n g Fredrik
hade n å g o t allvar m ed freden , då han
icke ville g ö r a n å g o t, som erfordrades
for att uppnå den.
D å nu k onun g Fredrik s å g s ig så hårdt
24 augusti.
ansatt, a fg a f han ånd tlig en en rik tigare
forklaring, hvaru ti han g od k å n d e allt,
som stod i ö fv e r en sstäm m e lse m ed Haag-
konserten . D enn a fork laring b le f tillika
med lejd eb refven a f T e r lo n samm a dag
öfverlämnad i d et s v en sk a låg re t, och,
ehuru sven sk arn e h ad e e tt och annat att
anmårka dårem o t, b le f den d ock godkånd .
§ 4 6 . Så lunda bö rjad es nu forhånd-
Forhandling
■
lingarna mellan sv en sk a r och danskar
a™a med^
i några m ellan stad en och d et sven sk a
¿d-r:a
25
lågret upp slagna tålt, som s to d o ungefår
augusti.
fem tio s t e g från hvarandra. Från lågret
b e g å fv o s ig då S ch e r in g R o sen h an e och
S ten B ielke dit, från stad en O lu f Pars
b e rg och M o g en s H ö g , hvardera parten
med ett följe a f fem tio ry ttare. D e hålsade
hvarandra m idt em ellan tv å tålt, hvarvid
med larne trådde åt sidan . P a r sb erg talade
först och S ch er in g R o s en h an e svarade,
hvar och en på sitt m od ersm å l. Från båda
parterna b e ty g a d e s b en ä g en h e t för fred,
och fu llmakterna u tv å x lad e s. Dårefter
b e g a f s ig hvardera parten till sitt tålt,
sven sk arn e å tfo ljde a f T e r lon och två
engelsm ån , danskarne a f tv å engelsm ån
och två hollåndare. S v en sk a rn e hade vid
danskarnes fu llmakt g jo r t den anmårk-
n ingen , a tt den ick e var skrifven på
pergam en t sam t a tt den var hopviken
i litet format, h v ilk et P a r sb erg skåmt-
sam t ursku ldade m ed a tt då pergam en t
i allmånhet preparerad es m ed kalk , skrif
ten s skårpa lå tt u tp lånad es.
D årefter hö lls en samm ank om st i det
sv en sk a tå lte t, d it danskarne hade för-
fo g a t sig . V id dårvid fo r e ta g en öfver-
lå g gn in g om p lats för förhandlingarna
fö r e s lo g o sv en sk a rn e R o sk ild e så som den
b ek våm a ste, m en då denna stad var an-
gripen a f sm itto sam farso t, kunde den
icke an taga s a f danskarne, hvilka an sågo
den p lats, dår d e befunno s ig , såsom