S_KonugCarlXGustafsBragderII

6 l 2

SJÄTTE BOREN

1659 .

Men konungen , som litat så mycket

tili sina vänner och hoppats ännu mera

a f dem, b le f hüg e lig en m issnöjd viel detta

tal. Han markte, att hans sak a f illasin-

nade och om förhällandena okunn ige blif-

vit mera ogynnsam t framställd, än som

i själfva verket var öfverensstämm ande

med ställningen. K lokt och försik tigt er-

inrade han om förutvarande och nuvarande

förhällanden och förklarade, att han icke

hy ste minsta fruktan för framgången a f sitt

foretag. Under alla om ständ igheter var han

benagen för fred, vare sig med alla gem en -

samt eller med hvar och en särskildt,

om han b lott kunde uppnå säkerhet och

lugn. Därefter gjorde han en kort re

kapitulation af händelserna allt sedan

Gustaf Adolfs tid, enär det syn tes, som

om sändebuden icke hade någon kännedom

därom. Han hade allticl varit böjd för

fred, men hade aldrig kunnat aflocka

danskarne en tillfyllestgörande forklaring,

hvar och huru de ville förhandla därom.

Han kunde icke inse annat, än att saken

under formen a f en allmän forhandling

skulle råka i ännu större forvirring.

Sändebuden ordade härvid någo t om

ävägabringandet a f ett stillestånd, men

konungen lät forstå, att han icke hade

för sed att ingå korta stillestånd, som

voro företiade med mycket omak. Om

han det oaktadt skulle lyssna till deras

forslag, kunde det ske endast med det

villkor, att båda parternas ställning för-

b lefve oförändrad och att intet tillfördes

Köpenhamn, i all synnerhet icke trä,

stenkol eller krigsmaterial. I forstå rum

met måste danskarne gifva b esked om

huru de ville förhandla och skicka

sändebud för affattande a f stillestånds-

punkterna.

S lu tligen framställde medlarnesam fälldt

för konung Fredrik ett forslag till fred,

hvilket han emellertid icke ville an taga,

med mindre allt, som honom fråntagits,

b lefve äterlämnadt och hans bundsfor

vanter äfven inbegrepes i freden. D å

Carl Gustaf fick vetskap härom, b eslö t

han att stanna på Själland, såvida icke

de fasta p latserna i Danmark och särskildt

Kronborg lämnades honom såsom säker

het för freden.

§ 35 . U nd er d et a tt man tv istad e i 1659.

Danmark , p lan erade s i H a a g nya for-

Nya fordag

drag, hvilka for sv en sk a rn e vo ro ånnu

{ HaaS-

o fordelak tigare an d e t forrå. E fter rege-

m en tsforåndringen i E n g land an strångde

sig hollandarne g en om N ieu p o o r t, som

stod i h em lig k o rre sp on d en s med flere

parlam en tsledam o ter, a tt ku llkasta Haag-

konserten . S å snart ho llandarne erfarit,

att danskarne ick e v ille g å in på fred

en lig t k on se r ten s program , borjade de

vackla, men på de T h o u s och D ow n in g s

beståm da yrkande b e s lo to de att hålla

fast vid k on se r ten s b e ståm m e lse r och

ho tade D anm ark m ed a tt undandraga

det sin hjalp, d årest ick e fo r sla g e t an-

to g e s . D e tta h indrade ick e N ieup oo r t att

i London a f alla krafter arbeta for att

åt Danm ark å terv inna m era an hvad

Rosk ild efred en stipu lera t, for att åstad-

komm a storre jåm v ik t m ellan de båda

nord iska rikena. G en om h em lig a under

handlingar fo r sok te o ck så ånkeprm sessan

a f Oranien att ku llk a sta H aagkon ser ten ,

och denna plan om fa ttad es a f många,

bland andra am sterdam arne. D e tta mot-

arbetades v isser lig en a f de T h ou , som

till g en era lsta tern a in g a f e tt skarp t m e

morial med h o t, att, d årest de icke vid-

ho lle H a a gk on se r ten , sku lle Frankrike

oppet stålla s ig på S v e r ig e s sida. Men

hollandarne b etrak tad e d e tta memorial

som luft. D e framhårdade i sin foresats

att slopa k on se r ten , i synnerh et, som

den en g e lsk a flottan ho ll s ig stilla, D an 

mark och B randenburg b eståm d t mot-

sa tt s ig fordraget och E ng land s inre

forhållanden v o ro i gu n gn in g . Framfor

andra g jorde am sterdam arn e m y ck e t vasen

a f att en flo tta a f å ttio fa r tyg och sex

tusen fotknek tar, som i d a g lig t under-

håll k o s tad e s e x tio tu sen gu id en , skulle

lig g a overk sam , och a tt so ld a ter under

somm arvårm en sku lle hållas inspårrade

ombord på far tygen och dår anfaktas

a f sjukdomar. T ill N ieu p o o r t utfårdades

order a tt uppm ana parlam en tet att forma

sven skarn e till aftrådande a f Trondh jem ,

Bornholm och H v en och uppgifvande

a f anspråken i Guineaaffåren , hvarem ot

R o sk ild efred en b o rd e lamnas orubbad

med undan tag a f tred je artikeln. Med