S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J A T T E B O K E N

613

1659. anledning häraf fick D ow n in g ord er a tt

med gen era lsta terna underhand la om hvad

N ieupoort föreslag it.

Nu började äfven de T h ou att vack la

och forklarade, a ttk o n u n g en m å ste an taga

fredsforslaget, ä fven om han dårigenom

komme att lida någon m indre förlust.

T y på England vo re ej läng re a tt lita,

då den nuvarande r e g er in g en hade helt

andra synpunk ter an den iorra och r y g 

gade tillbaka för a tt s tö ta s ig med h o l

låndarne, som de snarare på allt sä tt

smickrade. Därför hade o ck så en g e ls-

männen tili K öpenhamn sk icka t sånde-

bud, som voro hollåndarne b ev å gn a . Men

kunde konungen b lo tt b lifva försonad med

holländarne, sku lle hans andra fienders

planer lätt kunna ko rsa s, ty i H olland

kunde pengar såva l som alla sla g s för-

nödenheter uppbringas. F ö r ö fr ig t v ille

fransmännen sävä l som en g e lsm än och

holländare formå sv en sk a rn e att lämna

Kronborg och åtnoja sig med den garan ti,

som de tre sta terna v ille ikläda sig.

Den andra

§ 36. S å kom då den andra H aag -

Haagkomer-

konserten till stånd , h va rig en om man

4 1

enades uti att om den ene, eller båda

konungarne g em en sam t, fordrade, att en

eller annan punk t i R o sk ild efred en m ed

anledning a f de p la tser, som eröfrats,

eller med hänsyn till lidna skador sku lle

ändras, sku lle de tre sta terna s ministrar,

som uppehöllo s ig i Danm ark , m ed ia och

under fjorton dagar använda all dit att

på grundval a f den förra k on se rten åstad-

komma en igh e t därutinnan. Men om under

sagda tid en igh e t ick e kunde uppnås eller

parterna icke v ille in låta s ig på e tt med-

lingsförslag, sku lle m in istrarne med stod

af flottorna bringa d et därhän, a tt fred

på grundval a f R o sk ild efred en komm e

till stånd, d ock m ed u teslu tn in g a f tred je

artikeln. A lla p latser, som eröfrats sedan

denna fred, sku lle äterlämnas och Trond -

hjem stanna i Danm ark s ä g o . Anspråken

på Guinea sku lle uppg ifvas, och E lb ing -

fördraget med elucidationerna ratihceras.

Sedan de fjorton dagarne voro utlupne,

skulle flottorna icke lämna någon hjälp

at den a f konungarne, som väg ra t att

ingå på for slage t, men därem ot lämna

allt möjligt stod åt den, som an tag it det-

samma, for att darigenom tv inga den 1659 .

vagrand e parten att ingå på forslaget.

D e s s a punk ter underskrefvos endast a f

D ow n in g och i gen era lsta terna s namn af

V rijbergh i de T h ou s bo stad , men denne

sa tte icke sitt namn dårunder, urskuldande

s ig med att han dårtill icke hade några

order, på samma g å n g som han forkla-

rade, att han sku lle for sitt h o f fram-

stålla saken .

E fter några dagar ing icks mellan engels-

augusti.

månnen och hollåndarne ett tredje kon-

sertfordrag, som var ånnu skarpare for-

mu leradt och mera b indande, hvaruti

stipu lerades, att 0111 den i det sista for

d raget b eståm da fristen a f fjorton dagar

ånnu icke b o rja tefterinhånd igand eta f detta

fordrag, sku lle den intråda inom tjugufyra

timmar efter m o ttagand et a f detta, och skul

le den a f konungarne, som icke an to g e detta

forslag , utan drojsmål tv inga s dårtill.

D e tta fordrag undertecknades endast a f

D ow n in g och å hollåndarnes vågnar a f

H olck .

D å hollåndarne em ellertid voro gan ska

bekym rad e for Kopenhamn , aflåto de till

sina b efålhafvare h em liga order for denna

stad s uppehållande m edb efa lln inga tth e llre

v å g a allt, an låta staden g å sin under-

g å n g till m o tes och råka i sven skarnes

hånder. Vare sig nu engelsm ånn en hade

någon v etskap om denna order eller

icke, så låto de dårom intet formårka,

då de lika litet som danskarne ville till-

låta, att en så fornåm lig stad, som uppe-

holl jåm v ik ten i norden, sku lle komma

i sv en sk a hånder.

§ 37 . D e forenåmnda H aagkon serterna

Konsert/or-

b lefvo foremål for og illande såvå l som

dragen fo r

1 1 1 1

r-- svarasafsina

for forsvar. D ow n in g urskuldade s ig for

upphofsmå7U

A p p e lb o om med de onda tiderna. D å

engelsm ånnen voro upp fyllde a f oro for

sitt lands inre forhållanden, m åste de und-

vika att s to ta s ig med hollåndarne, hvilka

redan i Danmark hade en flotta a f åttio

fartyg, som kunde g ifva England till-

råck lig sy sse lså ttn in g och go ra Stuar-

tarne utmårkta tjånster. F or att undan-

roja all m isstro, hade engelsm ånnen dår-

for b eslu ta t att hemkalla sin flotta. For

fransmånnens upptrådande g a f de Thou

A pp e lb o om fo ljande forklaring: Em edan