Previous Page  55 / 401 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 55 / 401 Next Page
Page Background

4 3 0

F E M T E B O K E N

1658

. att ingen skacla tillfo g ad e s h onom vare

s ig inom eller u tom T y sk lan d .

Kortimerens

§

20

. Innan allt d e tta kunde k omm a

planerfor

tili v erk stä lligh e t, an så g k onu n g en a f

f amhden

.

j^g -sta vik t att g en om vap enm ak t tr y g g a

s ig , så lä n g e som Po len ännu v isad e så

ringa lust till fred och österrikarne icke

v ille an taga den erbjudna förlikn ingen .

Härunder lefd e k onun g en i d et h opp et,

a tt hans plan så m y ck e t ly ck lig a r e sku lle

k iinna g en om fö ra s, ju förr han sa tte den

i v erk e t och innan österrikarn e ännu hun ­

nit g ö r a några ö fv e r en sk om m e lse r på

andra håll och innan rik sständerna kom -

m it till n å g o t a fgörand e b e slu t sam t innan

förhand lingarna m ed Frankrike och E n g ­

land fått sin afslu tn ing. D e n tv in gand e

nöden tillät in tet u p p sk o f och d e t sku lle

för k onun g en icke innebära n ågon större

fara, om h ela T y sk lan d r e s te s ig m o t

honom , än om han försumm ade tiden och

tvu n g e s a tt m inska sin armé. Ä fv en om

österrikarne kunde bringa ordn ing i sina

forhållanden, sku lle d e en samm e ick e vå lla

k onun g en sto r skada , h va rem o t om det

läm nades dem tid att g ö r a rustn ingar och

ingå forbund m ed andra, sakerna sku lle

ställa s ig helt annorlunda. U nd er d et att

den en e och andre h ö llo på att rådp låga ,

h opp ad es k onun gen kunn am ed sin a v ap en

uträtta n å g o t a f b e tyd e lse . Han b e s lö t där-

för att m ed d et snara ste g en om M eck len ­

burg föra armén till Mark Brandenburg

och m ed g o d o eller ondo tv in g a kurfur­

sten till en förlikn ing och a tt därefter

fatta p o s to vid H a v e lb e r g och E lb e . F ö r

att stämm a rik sständerna för son ligare

sku lle för dem under tiden framhållas ko-

nungen s fienders o rä ttm ä tiga förfarande,

enär de utan g iltig orsak anfallit honom ,

under d et han gärna vela t uppehålla freden ,

och v idare sku lle de uppm anas a tt be-

fordra fred mellan h onom och Ö sterrike.

D ä r e s t österrikarne därutinnan stä llde s ig

afvisande, m å ste man m ed s töd a f fred s­

instrum en tet anhålla om hjälp em o t dem ,

och om denna ick e b ev iljad es, kunde det

icke förtänkas k onun gen , om han under

förhandenvarande forhållanden sjä lf tr y g ­

g a d e sin ställn ing. På d e tta sä tt trodd e

s ig konun gen kunna i T y sk lan d få under-

håll för sin armé, h v ilk et för S v e r ig e s

väl v o r e a f stö r sta vikt. V id sådan t för-

1658

hållande m å ste man em ellertid , så god t

s ig g ö r a lä te, slu ta fred m ed m oskov i-

terna, på d e t a tt g rän sern a på d etta håll

sävä l som m o t D anm ark m å tte blifva

tr y g g a d e och för a tt hindra ty sk a riks­

ständ erna a tt stä lla s ig på Ö sterrikes

sida. V idare m å ste e tt forbund ingå s med

H e s s e n , W ü r tem b e r g och kurfursten a f

Pfalz för a tt lik a led e s a fh å lla dem från att

förb inda s ig m ed Ö ster rik e . F ram förallt an ­

s å g s rik tig t a tt draga p fa lzg re fv en a f Neu-

bu rg på sv en sk a rn e s sida, och för d etta än-

damål sku lle man in g ifva h on om förhopp-

n ingar på p o lsk a kronan eller fram ställa

n å g o t för h on om b e h a g lig t fo r sla g rörande

Jülich, m o t d e t a tt han g jo r d e konungen

en ä tertjän st rörande P reu ssen . H ärige-

nom sku lle B randenbu rg s m ak t splitt-

ras och de ty sk e k a to lsk e furstarnes sam-

m anhålln ing rubbas. Fram föra llt sku lle

man arb eta på a tt kurfursten a f B randen ­

bu rg å ter an slö te s ig till k onun g en och

upp sad e d et forbund, som han m o t honom

in gå tt, sam t an ting en stä lld e sin armé

till k onu n g en s fö r fogan d e eller o ck upp-

lö s te den. M en om kurfursten ick e ville

b ek väm a s ig därtill, m å ste man g å till

anfall m o t h on om och ku fva honom . Dårpå

sku lle k r ig ssk åd ep la tsen förfly ttas till de

ö sterrik isk a länderna, där man kunde få

g o d t tillfälle till arm én s underhåll. Och

för a tt hindra p o lackerna från a tt komm a

ö sterrikarn e till hjälp, sku lle man m ed

m indre truppa fdeln ingar upp träda i P reu s­

sen och L ivland . Om ä fven po lackerna

sku lle föra i fält en fullt u trustad arm é,

k omm e de a tt förhärja d e ö sterrik isk a län ­

derna m y ck e t m era än k onun g en , hv ilk et

sku lle uppreta sinnena till y tter ligh e t.

F ö r d etta ändamäl sku lle W r a n g e l med

en del a f arm én g å sjö led e s till L ivland

för a tt från d et h å llet h o s österrikarn e

in jaga skräck ; k onun g en sjä lf å ter sku lle

for tsä tta sin m arsch till lands för a tt under-

hålla armén på ty sk b o tten och på samm a

g å n g kunna utröna, hvart ilenden tänk te

vända s ig , för a tt i tid kunna m o ta honom .

Pomm ern var så u tb lo ttad t, a tt d et icke

kunda underhålla sina eg n a garn isoner,

men konungen v ille d et oak tad t ick e pris-

g ifva det åt ilenden .