149 / 401
F E M T E B O K E N
1658. i Danmark, skulle han nöja sig med fem
miljoner thaler, ja sänka sig till tre, med
villkor att ombuden genast sammankom
me. Från detta belopp skulle man äfven
kunna få afdraga Rakoczys skuld till
polackerna, för hvilket belopp konungen
kunde såsom pant behålla wojewodskapet
Marienburg. Med detta konungens for
slag syntes de Lumbres nöjd.
25juli.
Isbrandt afhandlade också i Wismar
samma sak, hvarvid han sade, att hvad
som hindrade de polska ombuden att
komma till Braunsberg var, att de fruk-
tade att därigenom väcka misstankar hos
ina allierade och att de på forhånd ville
hafva säkerhet för en lyckosam utgång
af förhandlingarna. Det var därför som
de yrkade på att få vetskap om hvad
Carl Gustaf fordrade för Preussen. Om
summan vore måttlig och stode i rimligt
forhållande till Polens nuvarande betal-
ningsformåga, skulle icke blott prelimi
närerna utan äfven hufvudfrågan få ett
lyckligt förlopp. För att nå målet foreslog
han en miljon thaler och erbjöd sig att
på denna bas underhandla med polac
kerna, om konungen så funne lämpligt.
Tillfället för en dylik underhandling var
nu gynnsamt, då riksdagen ännu var
samlad i Warschau och affären med
Brandenburg ännu icke utmynnat i öppen
fientlighet.
Konungen framhöll, att det icke berott
på honom, att icke förhandlingarna långt
för detta börjats och hunnit afslutas, och
att hans ombud länge väntat i Stettin.
Men den forklaring, som man fordrade
af honom, stode icke i öfverenstämmelse
hvarken med hans värdighet eller hans
närvarande ställning. Det funnes ingen
tvingande anledning för honom att upp-
gifva Preussen; för att formå honom
därtill måste man göra honom sådana
forslag, som kunde hålla honom skadeslös,
och han vore så långt ifrån att vilja
antaga en miljon thaler, att han skulle
vara benägen att gifva 3 miljoner för att
behålla Preussen. Skriftligen afgaf ko
nungen det svar, att Johan Casimir måste
helt och hållet afstå från sina anspråk
på konungariket Sverige och från allt,
som af detsamma var beroende samt
5 2 4
att republiken Polen likaledes skulle afstå 1658.
från Livland äfven med inbegripande af
den del däraf, som hittilis ägts af Polen.
Suveräniteten öfver Kurland, såsom va-
rande af Livland afhängigt, skulle till-
komma Sverige, så att för framtiden här-
tigen af Kurland skulle träda i samma for
hållande till Sverige, som det hvaruti han
hittills stått till Polen, eller ock skulle här-
tigen i stället för Kurland få Samogitien.
Det minsta, som konungen kunde fordra i
ersättning för Preussen, var fem miljoner,
men skulle konungen icke vara bunden
vid detta belopp, förr än förhandlingarna
börjat. Vidare uppställde konungen de
villkor, att den polska kronan hvarken
skulle gifvas åt österrikare eller mosko-
viter, på det att Preussen icke måtte
falla i händerna på så mäktige herrar
och Sveriges hender; att han icke skulle
vara skyldig att utrymma denna provins,
förr än hela den bestämda summan blifvit
gäldad; att Braunsberg bestämdes till
förhandlingsplats och att hans ombud med
det snaraste måtte afresa till Preussen.
Därtill fogade konungen det rådet angå
ende lejdebrefven, att de skulle affattas
i vederbörlig form men med utelämnande
af titel och Sveriges vapen.
Isbrandt svarade hårpå, att polackerna
icke komme att erkänna Kurlands be- -
roende af Livland, då de ansågo det
vara en del af Litauen, att fem mil
joner thaler öfverskredo polackernas
betalningsformåga och att genom upp-
ställandet af dylika villkor skulle polac
kerna i förtviflan drifvas att öppna for
handlingar med moskoviterna. Hvaremot
Schlippenbach invände, att Johan Casimir
hade ingen anledning att förtvifla, att en
fred med moskoviterna vore en illusion
och att polackerna aldrig skulle vara så
obetänksamme, att de af egen vilja under-'
kastade sig moskoviternas ok. Det be-
rodde endast på Carl Gustaf att flytta
den polska kronan på tsarens hufvud,
hvilket på mycket formånliga villkor kunde
ske genom att öfverlämna till honom de
platser, som konungen eröfrat. Med de
fem miljonerna hade han endast forbun-
dit sig att icke begära mera men icke
uttalat, att han obevekligt höll på detta