Previous Page  385 / 401 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 385 / 401 Next Page
Page Background

682

S J U N D E B O K E N

1660. den 30 april, sedan man b lifvit en ig om

30 april,

allt hvad som borde foregå underteck-

nandet, bland annat formuläret för rati­

fikationen. Man hade forst b eslu ta t, a tt

undertecknandet skulle sk e i kyrkan, for

hvilket åndamål bord blifvit d itflyttade

for svenskarne, polackerna och d e allie-

rade. Men då de k ejserlige, oak tad t de

endast voro mellankommande part, g jorde

anspråk på foretråde framför polackerna,

som voro hufvudpart, och tyd lig en v ille

tillvålla sig öfverinseendet öfver hela

anordningen sam t d essu tom icke ville

tillåta de Lumbres att narvara, b le fvo

borden mot aftonen åter förflyttade från

kyrkan, och undertecknandet tillgick på

följande sått: F o rst b lefvo de exemp lar,

hvilka skulle undertecknas, i det g a l­

leri, som forband svenskarnes och po-

lackernas rum, gen om de L um bres’ se-

kreterare officiellt u tvåxlade och m ed

tyd lig röst föredragna i nårvaro a f m ycket

folk, som strömmat dit från Danzig . D e tta

drog u t inpå sena kvållen, så att under­

tecknandet icke kunde sk e förr ån om ­

kring klockan tio. Men då underteck ­

nandet a f den andra parten sku lle sk e i

nårvaro a f polackernas, de k ejserliges

och brandenburgarnes såndebud, och de

Lumbres, som var medlare, icke så som

sådan erkåndes a f de k ejserlige och så ­

lunda icke kunde nårvara, to g man den

utvågen att efter sekreterarens foredrag ­

ning förfoga sig till mediarens rum för

att forelågga honom handlingen till under­

skrift. Härefter ofverlåmnade mediaren

polackernas, de kejserliges och branden ­

burgarnes exemp lar åt den sv en sk e s e k ­

reteraren och svenskarnes exemp lar åt

polackernas, de kejserliges och branden ­

burgarnes sekreterare, hvilka sek reterare

i sin ordning öfverbragte exemp laren till

respektive parter för underskrift. D årefter

låmnade polackerna de k ejserlig e och

brandenburgarne sårskilda afskrifter för

undertecknande, men då d e s s e vågrad e

att erkånna de Lumbres så som medlare,

nekade de sin underskrift. I den original­

handling, som ofverlåmnades till d e k e j­

serlige, var heller icke mediaren omnåmnd.

Ehuru brandenburgarne redan underteck-

nat tillsammans med polackerna, m å ste

d eras sån d ebu d a flåm na e tt sårsk ild t in- 1660.

strum en t, då i d e t till p o la ck e rn a aflåm-

nade e x em p la r e t an v ånd ts abbrevierad

tite l, und er d e t a tt i d e o fr ig a titeln var

fu lis tå n d ig t u tsa tt. N å r nu hand lingarna

b lifv it und erskrifna o ch m ed sig ill for­

sedd a , o fv e r låm n ad e båda parternas sek-

re terare till r e sp e k tiv e o fv ero rdn ad e de

u tv å x lad e ex em p la r en , hvarefter, sedan

m ed iaren fram fort sina lyck on skn ingar ,

alla fo r fo g ad e s ig till sina kvarter.

O r ig ina lh and lingarna v o r o skrifna på

p app er men sk u lle s en a r e u tb y ta s mot

på p e rg am en t skrifna ex em p la r , hv ilket

tiden ick e nu tillåt, då p o lack ern a v isade

s ig o t å lig e a tt få a fresa . Lubom irsk i,

kanslern P ra zm ow sk i så v å l som riksskatt-

m åstaren R e y h ad e o ck så redan b eg ifv it

s ig i v å g . D e o ffic ie lla b e so k en hade

redan tre d a g a r fore und er teckn and e t åg t

rum, h varv id p o la ck e rn a en formiddag-

g jo r t sv en sk a rn e d en åran i Z opp o t och

samm a d a g s e fte rm id d a g g jo rd e sv e n ­

skarne p o la ck e rn a k o n tr a b e so k i S triess.

D e ku r fu rstlige a flade b e s o k h o s sv e n ­

skarne d en 1 maj, h v ilk e t a f d e s s e be-

sv a rad e s samm a d a g i F lem in g . D e kej-

/

maj.

s e r lig e fu llg jo rd e sk y ld ig h e ten g en om en

sek re tera re h o s sv en sk a rn e , som b esva -

rade den på enahanda så tt. E fte r fredens

afslu tande lo s g å fv o b randenbu rgarn e den

kvarvarand e g a rn ison en i S tra sbu rg .

Icke d e s to m indre g jo r d e s a f de k ej­

s e r lig e o ch b rand enbu rgarn e fo r sok att

sto ra freden , i d e t a tt d e lo fv ad e att,

d årest p o la ck e rn a v ille forb lifva i vapen ,

h jålpa d em a tt a fvåpna sv en sk a rn e . Men

po lackerna , som b lo tt on sk a d e a tt b lifva

k v itt så m isstån k ta a llierad e, v ille icke

ly ssn a till lo ck ton ern a .

V id fr ed sslu te t h ad e p o la ck e rn a haft

i tanken a tt in g å en allians m ed S v e r ig e ,

hv ilk en p lan den b rand enbu rg isk e m in is­

tern H o v e r b e c k m ed all m ak t s o k te for-

hindra, i d e t han u tsp red , a tt S v e r ig e

efter Carl G u sta fs dod var upp fy lld t a f

inre oro . S ed an d e a llierad es onda an slag

v isa t s ig u tan fram gån g , b le fv o ratifikatio- 5

august1.

nerna u tv å x lad e m ellan sv en sk a r och

p o lacker i D a n z ig , h varefter åfven de

allierade s å g o s ig n od sak ad e a tt tre dagar

dårefter lik a led e s u tv å x la sina.

8 a u gu sti.