389 / 401
686
S J U N D E B O K E N
1660 . mare fredsvillkor. Under tiden sporde
han de holländska sändebuden , hvilken
ersä ttn ing hollåndarne förväntade s ig for
sina kostnader under det pågående kriget.
D e tta m åste han kånna, då kostnaderna,
hum h öga de mån de vara, mås te, innan
freden b lefve sluten , affordras sven skarne,
de dår varit uppho f till kriget. D e tta sp o r s
mål framkastades för att fördröja freden,
och sam tid ig t låt han sina såndebud i
H aag anföra skarpa k lagom å l ö fver att de
holländska sändebuden i Danmark efter
m o ttagand et a f sven skarnes forklaring
utan hans vetskap om edelbart låtit åter-
kalla flottan från Landskrona. D årigenom
hade sven skarnes flotta fått full frihet att
löpa ut och redan bortsnappat flere danska
fartyg, ja till och med låtit s e sig utanför
Köpenhamn och i holländska flottans åsyn
utan ingrepp från densamma föröfvat allt
slags rofferi. E fter att hafva erinrat om
forbundet dem em ellan och om hollån-
darnes lo fte att återuppråtta Danmarks
förra ställning, anhöll han, att de m åtte
upp säga det för honom så skad liga stille-
ståndet, hvarigenom han under förra året
g å tt förlustig sina öar och nu b e tag its
tillfället att gen om brännare förstöra den
sven ska flottan. D e borde därför befalla
D e Ruyter att med all kraft anfalla sv en
skarne och tv inga dem till en sådan fred,
att Danmark vunne tr y g gh e t och er sä tt
n ing för lidna skador.
D e s s a k lagom ål b lefvo icke utan v er
kan, i synnerhet som i den sven sk a for
klaringen intet omnämndes om H aagkon -
serten , och holländarne för öfrigt an sågo
forklaringen icke vara tillräckligt omfattan-
de sam t dessu tom inga f dem tvifvelsm ål,
om deras önskn ingar därigenom skulle g å i
fullbordan. Generalstaterna afläto därför
till sina såndebud en skrifvelse a f innehåll,
att de icke voro rätt tillfreds med flottans
uppbrott från Landskrona lika litet som
med de sv en sk a rofferierna. I skrifvelsen
var d essu tom tillagdt, att om freden icke
vore afslutad, och man an såge, att sv en
skarne voro skuld därtill, skulle sände
buden icke allenast förhindra deras kring-
ströfvande utan a f alla krafter angripa
dem till lands och vatten och åter in-
stänga dem.
Sedan den danske kuriren återkomm it 1660 .
från H aag , kallade konung Fredrik med-
¡8 m ars
larne till h o fv et, hvarvid han i stå llet for
att afgifva en forklaring till dem fram-
stå llde frågan, hv ilkaåndringar sven skarn e
on skad e i R osk ildefreden . D årpå svarade
hollåndarne, att d etta var en sak, hvar-
med medlarne icke hade att befatta sig ,
utan de hade endast att anhålla om ko-
nungen s forklaring angående freden. E fter
ett om stånd lig t ordande frain och åter
lo fvade konung Fredrik slu tligen , for att
d et icke sku lle syn a s, som han helt och
hållet m o tsa tte s ig fredsanbudet, att fol-
jande d ag afgifva forklaring till sv en
skarne. H v ilk et ock skedde. På T erlon s
initiativ anhollo sven skarne, att ho llån
darne i kraft a f Pdbingfordraget, hv ilket
från den dag, då forklaringarna u tby tts,
sku lle vara gållande, m åtte forena sina
vapen med sven skarnes. Men hollåndarne
formenade, att detta så som stridande m o t
H aagkon ser ten icke kunde sk e, och att
det vore olåm p lig t att nu yrka dårpå,
då man stod infor fredsslu tet. D e bek la-
gad e for ofrigt, att C o y e t framstållt v issa
b etånk ligh eter angående E lb ing fordraget
och elucidationerna, som med så mycken
moda hår blifvit ordnade. D an skarnes for
k laring g jorde em ellertid en ånda på d essa
ordstrider, och fred sverket syn te s nu gå
en ly ck lig lo sn in g till m o tes.
D å den hollåndska flottan a fseg lad e
från Landskrona, foljdes den a f åtta sv en
ska krigsskepp , hvilka efter att hafva
saluterat D e Ruyter, lade s ig for ankar
icke långt ifrån honom i afsikt att spårra
in loppet till Kopenhamn och bortsnap-
pade åtsk illiga transportfartyg, som våga t
s ig for nåra. D e hollåndska såndebuden
gå fvo då strax order till D e R uy ter att
icke tillåta, att några fien tligheter for
tifvades. D enn e stå llde s ig d e ssa order
till noggrann efterråttelse, och når sv en
skarne sånde tre krigsfartyg till D ragor,
låt åfven D e R uy ter lika många g å dit
for att ak tgifva på sven skarnes rorelser.
Under forevånclning att håm ta proviant
s eg lad e de ofriga sv en sk a fartygen då
till Landskrona tillbaka, kastade dår ankar
och ho llo s ig beredda for alla even tua li
teter. Men de tre fartygen , som ankrat