S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J U N D E B O K E N

6 9 5

1660 . Corfitz U lfeld t sku lle återfå sina g od s i

D anm ark och tillå telse att med sin gem å l

dar b o sä tta sig , sedan hans p ro ce ss i

S v e r ig e b lifvit slutförd , hvarförutom äfven

E bb a U lfe ld t sku lle få satisfak tion . D e

sk ym fliga ryk ten , som utspridts om sv en 

skarne, sku lle inan g lömm a .

f u s fe c ia le

och

M a n ife s tu m D a n ic u m

sku lle indragas

och icke vidare pub liceras och de i D an 

mark tryck ta pask illerna

S p e c n lum f i d e i

D a n icæ

p e ifd ic e q u e Suecicæ

och

D is s e r -

ta tio p o litic o -h isto r ic a de d eten tio n e L e g a ti

S n e c ic i H a fn iæ ,

a f Gunde Rosenkran tz

författade och pub licerade, sku lle kon-

fiskeras. Författaren till d e ssa skrifter

sku lle hädanefter icke g ifva s tillträde

till någon samm ankom st, vid hvilken de

båda rikenas g em en samm a angelägen -

h eter vo re foremål for behand ling an

mindre tillåtas att underskrifva pågående

fordrag-.

Fredsmedlar-

§ 28. S ed an så led e s från båda sidor

nes

otjdnster.

. . i *

.. r

r i

•

en arlig strafvan efter fred visat sig ,

b le fvo förhand lingarna brag ta till slut

inom få dagar, h v ilk et efter allt u tseend e

icke sku lle blifvit forhållandet, om freds-

m ed larne fått b landa sig i saken . E nge ls-

månnen så g o icke gärna, att freden så

snart komm e till stånd , då de icke kande

s ig tr y g g e , så länge den hollandska

flottan ännu var kvar. F ör öfrigt ville med-

larne m o t ö flig t bruk helt och hållet sko ta

saken efter sitt b eh a g och an sågo sig

icke sk y ld ig e att g ifva hvarken sven skar

eller danskar m eddelande om hvad de

forehade. D e t a f sven skarn e dem tillställda

fo r slag e t lämnade de utan allt a fseende

och värd igade s icke beak ta sven skarnes

skäl. D ä r em o t uppg jorde de egenm äk tig t

allt om ö jligare forslag , som de ville på-

tv in ga sven skarn e, ehuru de sinsem ellan

icke voro en se därutinnan. Ur det sven sk a

fo r slag e t ströko de sex ton a f de v ik tiga ste

punkterna, särsk ild t de som rörde tullen,

som ju st var roten och upphofvet till

alla tvister, hvilka de icke ville s e helt

och hållet utjämnade. D ä rem o t ville de

inrycka m ånga punkter, som icke alls

rörde S v e r ig e , men som voro till deras

fordel. På d etta sä tt fördröjdes förhand

lingarna, på hvilka man icke kunde se

någon ända.

Men på det att det icke skulle synas,

som om svenskarne ville helt och hållet

forbigå medlarne, föreslogo de ännu en

sammankom st med dem. Därvid förspill-

des em ellertid tiden med m en ingslösa

sam tal, och då svenskarne framhöllo,

att man borde uträtta någo t a f verkligt

g agn , m ö ttes de med det snäfva svaret,

att om svenskarne icke kunde lida, att

förhandlingarna fortg inge såsom hittills,

kunde medlarne draga dädan, eller också

kunde de sä tta upp ett forslag, som skulle

inom fyra timmar vara färdigt för under-

tecknande. D e tta föranledde svenskarne

att så m ycket snabbare afsluta freden

for att blifva kvitt dylika härsk lystne

medlare. S idney underlät icke att under-

b låsa tvedräkten för att förarga hollän-

darne, och han aflät till svenskarne ett

forslag till fordrag med England , hvilket

var fullkom ligt oan tagligt, hvarjämte han

lät forstå, att, därest det icke an tog es,

skulle han icke underteckna freden med

Danmark , hvilken skulle blifva till nackdel

för England , såvida man icke komm it

till en ighe t om den rätta tolkningen a f

E lb ing fordraget, som skulle ratiiiceras

¿5

O Z

sam tid ig t med fredsslutet. Sven skarne sva-

rade, att de icke hade några order i

d etta hänseende och framhöllo, att detta

fordrag icke komm e att lända till nackdel

för England , som vore i detsamm a inbe-

gripet. Engelsm ännen hade emellertid

icke n ågo t annat sy fte än att förhala

fredsslu tet och ville därför icke lyssna

till några skäl.

Men icke a llenast medlarne utan äfven

kejsaren sök te med alla möjliga medel

hindra freden, och till och med efter

freden i O liva erbjöd han Danmark en

trupphjälp a f sju tusen man, som han

på sin bekostnad skulle underhålla, så

länge Danmark vore i b eh o f däraf. D e

danske gesan terna i H aag anhöllo också

hos Carl II a f England , som återintrådt

i besittn ingen a f sitt rike, att han ville

g ifva sina sändebud i Danmark sådana

order, som vore för detta land gagn eliga .

Men konungen a f England svarade, att

han icke kunde i en dylik sak någo t före-

taga eller besluta, förrän han at sitt råd

fått kännedom om orsakerna till en sådan

1 6 6 0 .

maj.