399 / 401
6 9 6
S J U N D E B O K E N
1660 . anhållan. Under alla d essa försök att
hindra fredens fullbordande b e slö to sv en
skarne, att om danskarne längre spjärnade
em ot, skulle de i grund öd e lä g g a de
danska öarna och till det y tter sta for
svara N ak sk o v och K ronborg.
Fredsslutet
§ 29. Men ändtligen nalkades dock
med Dan-
¿ en s tund, då den så läng e uppskjutna
freden sku lle blifva en verk ligh et, och
danskarne läng tade så m ycket mera dår
efter, sedan freden i O liva afslutats,
utan att man tag it någon hansyn till
Danmark. D e en gelsk a sändebuden så g o
ock så nu garna, att fred komm e till
stånd, då deras fullmakter i och med
konung Carl II:s återkom st till sitt rike
upphört att vara gällande, och de sålunda
nödgad es med oforrättadt årende och
utan ara återvånda hem . Sven skarne blef-
vo em ellertid betånksamm e infor denne
konungs återkom st till sitt rike, då de
befarade, att han på grund a f släktskapen
med konungen a f Danmark sku lle ansluta
sig till denne. D e tta g a f äfven hollåndarne
åtsk illigt att tänka på. Hvad danskarne
själfve beträffade, önskade de långt hellre
en såker fred än fortså ttn ing a f kriget,
hvars u tgån g var ov iss och som redan
utarmat landet. Förhoppn ingen om under
stod a f England stod i vida fältet, då
detta lands inre forhållanden icke voro
ordnade.
Sedan nöd iga forberedelser blifvit
gjorda, började man underhandla om
afträdandet a f städerna, hvarvid sv en
skarne ville, att garn isonerna skulle
kvarstanna, tilis ratifikationerna blifvit
utvåxlade, hvarem ot danskarne fordrade,
att städerna sku lle utrymmas, så snart
freden undertecknats. Sven skarne an sågo
detta vara förenadt med en v iss risk,
men då härtigen a f G o ttorp var hårdt
ansatt i T önn ingen och genom fredens
uppskjutande kunde blifva nödgad att
ingå på hårda villkor, g in go de slutligen
in på att några dagar efter fredsslu tets
undertecknande utrymma lägret utanför
Köpenhamn och afträda N yk jöb ing på
Falster, hvarem ot belägringen a f T ö n
ningen skulle upphäfvas och de danska
trupperna afföras från trakten kring E ider
och Husum .
Sedan en igh e t hårom uppnåtts, låto 1 660 .
hollåndarne forstå, att de vore b eredd e
att u tvåxla ratifikationerna a f E lb ingfor-
d ra ee t och åfven att lo sg ifv a de sv en sk a
o
«■>
fartygen . Sven skarn e gå fvo sitt bifall
till u tvåx lingen och lo fvad e att for fram-
tiden hålla g o d vånskap med hollåndarne,
om d e sse gå fvo b ev is for samma benågen -
h et g en om att lo sg ifv a fartygen . D e tta
d elgafs de o frige medlarne, med upp-
man ing att de ville m edverka till undan-
rojandet a f allt groll, på det att freden
åndtligen m åtte komma till stånd.
D en 27 maj gran skades forslaget, som
27
maj.
klockan fyra efterm iddagen underteck-
nades forst a f medlarne och dårefter a f
de båda parterna. Foljande d ag lo sg å fv o
28 maj.
hollåndarne de sv en sk a fartygen , som
vid a fseg lingen hå lsades med lo sen a f
hela hollåndska flottan. Om edelbart dår
efter utfårdades a f de tre sta terna garan ti
forbindelsen, hvarefter sven skarne for-
klarade, att d essa s undersåtar icke a f
S v e r ig e sku lle affordras n ågon tull i
Sundet, hvilken alltid for dem varit be-
tungande. S v en skarne fordrade dock , att
de tre staterna sku lle d eltaga i kostna-
derna for underhållet a f tullarne. Hvad
den ho lstein ska affåren betråffade, bekråf-
tades hvad man for två år sedan enats
om i Kopenhamn .
E fter slutad fred b le f konung Fredrik
2juli.
på ofligt så tt notificerad om Carl Gustafs
dod. G enom ett hem lig t påbud ind rogos
alla medaljer med for S v e r ig e skym flig
prågel, som slag its. Fyra dagar efter
fredsslu tet forde pfalzgrefven a f Su ltzbach
de sv en sk a trupperna till ett antal a f tre
tusen stridbare mån från lågret utanfor
Kopenhamn och uppstållde dem i s la g
ordning, hvilket åskådades a f m assor a f
folk från staden . Under h og tid lig kanon
salut brot han dårefter upp m o t R o sk ild e,
hvilken stad efter två års b elågrin g nu
b le f fri.
§ 30. D e t återstår nu att omnåmna
Freden
i
freden med m oskoviterna, for hvars af-
Kardis.
slutande Kardis på estlånd ska grånsen i
Dorpa tkretsen blifvit u tsedd till forhand
lingsort. R edan vid forstå sammankom -
30
mars.
sten hade m oskoviterna vetskap om ko-
nungens dod, men svenskarne lå tsade